Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort. Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna.

Företagsledningar fattar beslut, i syfte att möta eller skapa förändringar, dessa påverkar ofta hela organisationen. Efter att ledningen fattat ett beslut måste beslutet verkställas på ett eller annat sätt, denna verkställningsprocess kallas för implementering. Många beslut som fattas av ledningen misslyckas under dess implementering i organisationen. Utifrån denna verklighet ärdet intressant att studera implementeringsprocesser. Detta har gjorts på olika organisationer men inte i något lantbrukskooperativ tidigare.Denna studie syftar till att ingående redogöra för implementeringen av ett ledningsbeslut som genomförts i lantbrukskooperativ.

Bakgrund och problem: ?What gets measured gets done? är ett välkänt ordspråk inom prestations-mätningsområdet. Den primära rollen i prestationsmätning är att säkerställa att företagets mål upp-nås och för det används mål och mått som hjälper medarbetarna att prestera väl. Detta gäller såväl i företagets supply chain som i övriga delar av verksamheten. Eftersom en supply chain i många fall är mycket komplex ökar betydelsen av styrning och mätningar.Syfte: Syftet med denna studie är att i detaljhandelsbranschen identifiera ett fåtal Key Performance Indicators (KPI) för en supply chain (SC) som kan bidra till ökad lönsamhet via materialanskaffning, lager och butikspåfyllnad.Avgränsningar: Studien avgränsas till ett företag för att kunna gå på djupet och se hur fallstudiens företag ställer sig till studiens generellt uttryckta syfte.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts.

Frågan som har legat till grund för uppsatsen, och som ofta dyker upp i samband med nybildandet eller reformerandet av nya kursplaner för skolämnen, är vilka ämnesteoretiska likheter och skillnader som bör råda mellan gamla och nya kursplaner. Detta är ett intressant problemområde att undersöka då det nu har gått ett par år sedan den nya ämnesplanen för gymnasieskolan trädde i kraft. Syftet med studien är att undersöka ett antal geografilärares förhållningssätt till den nya ämnesplanen inom GY2011. Detta ska besvaras med hjälp av följande frågeställningar:? Hur förhåller sig lärarna till de ämnesteoretiska skillnaderna i den nya kursplanen i förhållande till den gamla?? I vilken utsträckning sker praktisk tillämpning av det nya innehållet enligt Skolverkets kommentar kring ämnesplanen, exempelvis kring GIS?Uppsatsen är baserad på sju stycken djupintervjuer med geografilärare som, för att kunna besvara syftet och frågeställningarna, antar en kvalitativ form.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.

Svensk sjukvård började rörelsen mot elektroniska patientjournalsystem någonstans under början av nittiotalet. Idag har praktiskt taget alla landsting sjukhusövergripande IT-system för hanteringen av patientinformation. Dessa (ofta stora) implementeringsprojekt har i många fall haft problem och det finns därför anledning att undersöka förutsättningarna för sådana projekt. Ur ett samhällsperspektiv finns mycket att tjäna om man kan undvika dessa införandeproblem och förbättra Implementeringsprocessen i denna typ av organisationer. Givet en syn på sjukhus som en kraftigt institutionaliserad organisation finns anledning att ifrågasätta tillämpligheten av, vad som kan betecknas som, klassisk organisationsteori.

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika sätt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner ? B1-B3, där B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Oförmågan att överbrygga kulturella skillnader är en av de vanligaste anledningarna till att synergier sällan realiseras i samband med förvärv. Fallstudien i denna uppsats av Lindex förvärv av Twilfit förstärker denna åsikt. Efter förvärvet i januari 2002 skulle Twilfit integreras i Lindex. Twilfit hade en flexibel inköpsorganisation med stor kundmedvetenhet. Lindex å andra sidan var duktiga på att skapa stordriftsfördelar och få ner kostnaderna vid inköp.

Senaste årens skandaler har lett fram till en ökad fokusering på etik i näringslivet. Försök till självreglering genom införandet av olika företagsetiska regler och program blir allt vanligare. För att självregleringen inte bara ska bli en putsning av fasaden måste etiken efterlevas. Decentraliserade företagsformer gör att kraven på den enskilda individens kompetens ökar. Moraliska frågor hamnar på individnivå, vilket gör att den enskilde individen får stor betydelse för företagens framgång.

Syftet med uppsatsen var att analysera Försvarsmaktens (FM) organisatoriska förmåga att skapa förutsättningar för attgenomföra och implementera strategiskt förändringsarbete av sin ledningsorganisation. I arbetet med att analysera FMförmåga i detta avseende har förändringsprocesserna Ledningsorganisation 2000 (LO 2000) och Ledningsutredning 2002 (LU02) studerats för att förstå på vilket sätt organisationen nyttjar tidigare kunskaper och förmågor i nya förändringsprocesser.Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Vilken förändringshistoria har FM ledningsorganisation den senastetioårsperioden och vilken påverkan kan den ha haft på förändringsarbetet i samband med LU 02?; Drog FM somorganisation några slutsatser i samband med införandet av förändringarna av LO 2000, och i sådant fall vilka? Hur hardessa slutsatser i sådant fall dokumenterats av organisationen? Om de har dokumenterats, har det funnits en avsikt iorganisationen att vidarebefordra eventuella slutsatser till en eventuellt kommande förändringsprocess?; Baserades LU 02och dess förändringar samt implementeringen i organisationen direkt eller indirekt på någon teoretisk modell?; Drog FM somorganisation några slutsatser i samband med Implementeringsprocessen av LU 02, och i sådant fall vilka? Hur har dessaslutsatser i sådant fall dokumenterats? Om de har dokumenterats, avses de på något sätt att utnyttjas av organisationen isamband med en eventuellt kommande förändringsprocess? Om de har dokumenterats, på vilket sätt avses de att utnyttjas isamband med en eventuellt kommande implementeringsprocess? Den teoretiska ramen utgörs av professor John P Kottersåttastegsmodell för att analysera vilka problem som uppstår i samband med en förändringsprocess och på vilket sätt dessaskall övervinnas. Kotter betonar även vikten av ledarskapet under en förändringsprocess och dess avgörande inverkan påprocessens möjlighet att bli framgångsrik. I uppsatsen har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats baserandes på etthermeneutiskt förhållningssätt använts.

Vården i Sverige har sedan länge kännetecknas av långa vårdköer och bristande resurser. Allt fler sjukhus och vårdcentraler däribland Brahehälsan, Hälsocentralen Akka, Akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar samt Diagnostiskt centrum på Länssjukhuset i Kalmar väljer att möta dessa problem med hjälp av ?Lean Healthcare?. Denna nya modell och den filosofi den bygger på bidrar till ett nytt arbetssätt som är tänkt att medföra effektivisering av sjukvården. Är effektivisering av sjukvården det verkliga motivet eller finns det bakomliggande motiv för att införa ?Lean Healthcare?? Vid allt förändringsarbete är det viktigt att ha med sig medarbetarna.

Under våren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre år, efter det andra verksamhetsåret skulle kontoret utvärderas. Detta innebär att kontoret var en treårig försöksverksamhet och först efter utvärderingen var gjord skulle huvudmännen fatta besluta om kontoret skulle övergå till att bli enpermanent verksamhet. Under våren 1998 gjorde undertecknad en utvärdering av East Sweden Brysselkontoret på uppdrag av huvudmännen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvärderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.I uppsatsen studeras bland annat hur klara målsättningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns.