InledningKommunen och dess tjänstemän är en viktig aktör då det gäller att skapa godalevnadsförhållanden för sina invånare. På uppdrag av två kommuner har tjänstemäns tidigareerfarenheter av policyarbete och Implementering undersökts. Policyprocessen är komplex ochdet finns ingen universell definition av policybegreppet. Policyn är en viktig del i denoffentliga sektorn och är ett stöd i det hälsofrämjande arbetet.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns erfarenheter och upplevda behovinför Implementering av nya policier.MetodEn kvalitativ metod valdes för att undersöka tjänstemännens erfarenheter. Tre olikafokusgruppsintervjuer genomfördes med tjänstemän med olika befattningar.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för Implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att Implementeringen av dem blir framgångsrika är av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel där en misslyckad Implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs.Följaktligen har flera studier gjorts gällande ERP-Implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa på rekommenderade tillvägagångssätt genom att redogöra för Implementeringens kritiska framgångsfaktorer ? de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgångsrik Implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor.Författarna till denna uppsats ansåg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvändighet är applicerbara på organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgångsfaktorerna kan skilja sig åt eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor.

Bakgrund Många förbättringsarbeten kommer inte vården tillgodo därför att Implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad Implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en Implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och åtta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer både i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förändring av mötesformer sker dock inte av sig själv. 2006 initierade Vägverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjänst som kan hjälpa organisationer att ändra sina mötesvanor. För Vägverkets räkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag på hur Implementeringen av virtuella möten kan utvärderas. Framgångsfaktorer har identifierats och kopplats till utvärderingsverktyget SUMO.

Studien fokuserar kring ämnet Implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstå vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstår. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region Skåne där fokus låg på att implementera en teknisk plattform. Resultatet från studien påvisade tre centrala problem som projektet stötte på under Implementeringen av den tekniska plattformen men även orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men även svårigheter att följa tidsplanen.

As companies worldwide are in search of competitiveness and larger shares of the market, organizational change has become a key-factor to sustain a competitive edge. But as organizations consist of people, the human aspect of change is not to be disregarded. When change occurs, humans need time to find their new role in the organization, a process that takes time. In this thesis the authors ask themselves what an implementation process of a new managerial role looks like. To answer this question they?ve studied LRF Konsult.

Problemformulering:Vilken problematik möter svenska företag i deras leverantörskedja vidImplementering av CSR i Kina?Hur kan företag svenska arbeta för att överkomma den identifierade problematiken vidImplementering av CSR i Kina?Syfte:Studien ämnar undersöka vad svenska företag möter för problematik vidImplementering av CSR i Kina samt hur de strategiskt kan arbeta för att överkomma detta.Vidare belyser även studien intressenter som kan utgöra en del av problematiken.Metod:Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie där vi valt att anta en abduktiv ansats. Denempiriska datan utgörs av intervjuer med personer med spetskompetens inom CSR. Dåstudien riktar sig till den kinesiska marknaden genomfördes fyra av sex intervjuer i Shanghai,Kina.Slutsatser:Studien visar att det finns problem vilka är kopplade indirekt samt direkt tillföretags intressenter. Vidare visar studien att den identifierade problematiken kan i vissutsträckning överkommas genom att långsiktigt eftersträva delat värde för företagen och dessomgivning..

Syfte:Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra användareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades på halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvändare på respektive fallföretag. Empirien har ställts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:Användareföretagen är nöjda med affärssystemet trots att varken upphandling och Implementering följer teorins normer..

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings Implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för Implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat Implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process.

Bakgrund Många förbättringsarbeten kommer inte vården tillgodo därför att Implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad Implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en Implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och åtta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i Gävle. En intressant frågeställning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnå en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken består av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begränsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid Implementering av en processförbättringsgrupp. Resultatet av våra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstående är brist på utbildning.

Abstrakt Titel: Kommunikationens roll vid Implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbättrad kommunikation vid Implementeringen Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena Handledare: Katrin Franander Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att förbättra samt ge en större förståelse för kommunikationen vid Implementeringen av balanserade styrkort. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras på intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige. Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och måluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lärande. Detta samband kan användas för att förstå och förbättra kommunikationen vid Implementering av balanserat styrkort. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring kommunikation och Implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska Frågeställningarna är: Hur kommuniceras de strategiska målen till personalen inom hälso- och sjukvården? Vilka förutsättningar finns det för lärande och Implementering av de strategiska målen inom hälso- och sjukvården? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och Implementering till viss del går att tillämpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast är mer komplexa än vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats är att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsättningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation är förutsättningarna mer begränsade. Därmed blir återkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna Implementeringen av de strategiska målen och lärandet, såväl för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssäkring.

To implement an ERP-system is not an easy process. The success of the implementation depend on many different variables. The most important one is perhaps the requirement process, to define what the organization wants and expects from the system. In this study, the advantages of a process mapping are examined, in relation to the phase where the requirements are expressed in an ERP-implementation. The conclusion is that a process mapping generates an increased communication with the supplier of the ERP-system, hence the business knows their processes and thereby what they want from the system.