Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Detta arbete bygger på en utvärdering av Leaderverksamheten i södra Sverige, som min kollega, Annika Jönsson, och jag genomförde under hösten 2013. Utvärderingen beställdes av Leaderområdena i Region Syd, som ville få fram hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013. Syftet var att rapporten skulle ligga till grund inför det fortsatta arbetet med att utforma Leaders roll i framtiden. Leader är en av många metoder som bidrar till samhällsutvecklingen på landsbygden inom EU. Metoden har fungerat bra i Region Syd och bidragit till att många nya projekt förverkligats. Leader bidrar bland annat till att gemenskapen i bygden stärks, innovativa idéer föds och att samarbeten över sektorer inleds. Trots sina framgångar skulle metoden kunna förbättras och utvecklas inom vissa områden. Svårigheterna med den offentliga medfinansieringen och likviditetsproblemen hos en del av projekten gör att genomförandet försvåras och projekt läggs ner i förtid.

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner.Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Statliga byggnadsminnen är byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska värde är extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt äldre byggnader, är inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta är att hålla ett lämpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lämpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; Skyddsvärme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende på vad den byggnad eller det rum som studeras skall användas till och hur de unika förutsättningarna ser ut just där kan olika metoder vara olika lämpliga.

Simuleringar används i många sammanhang för att underlätta förståelsen för händelser och förlopp som annars kan vara svåra att överblicka. Ofta är det mycket data som ska förmedlas till användaren.I de fall visuella representationer av simuleringen ska visas i realtid måste data sållas bort så att en interaktiv bildfrekvens uppnås samtidigt som betydelsefull information inte får försvinna.Vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, används simulering och visualisering som ett verktyg för att studera de komplexa duellsituationerna mellan medel och motmedel (telekrigduellen). Ett verktyg har i detta arbete tagits fram för att kunna använda sig av de stora geografiska områden som behövs i simuleringarna.Resultatet av arbetet är en applikation som utifrån geografisk kartdata skapar ett 3D-landskap som lämpar sig för realtidssimulering..

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Detta arbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Skåne och behandlar framtagandet av en landskapsanalysmetod, som kan användas för gestaltningsprogram i stråkstudier. Stråkstudier görs i ett tidigt skede i vägplaneringsprocessen och utförs för att få ett sammanhang längs ett helt vägstråk inför framtida förändringar. En stråkstudie består av flera olika delar och görs på en övergripande nivå där den speciellt tar fasta på de stora dragen. En av delarna kallas för gestaltningsprogram och behandlar det visuella landskapet som en väg går genom. Gestaltningsprogrammet är viktigt då det fungerar som en vägledning och ser till helheten när arbeten utförs längs med en väg.

Sammanfattning Detta arbete beskriver de studier som utförts vid implementering av Last Planner planeringsmetod, i projektet att bygga LKAB:s flotationsanläggning i Svappavaara. Studien har bedrivits vid institutionen för Samhällsbyggnad i Luleå och LKAB:s malmförädlingsverk i Svappavaara. Arbetet inleder med en granskning av litteratur om teorier och grundtankar om Lean Construction. Filosofin bakom Lean Construction bygger på att avlägsna alla processer som inte skapar mervärde för kunden. Tankegångarna kommer från den Japanska bilindustrin och då främst från Toyotas framgångsrika produktionssystem TPS.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta....

Syftet med denna undersökning är att diskutera hur pedagoger arbetar med läsinlärning där alla olika läsinlärningsmetoder finns tillgängliga, och om läsinlärningen skiljer sig något åt när det rör de lässvaga eleverna. Arbetet utgår från följande frågeställningar; Hur arbetar pedagoger med barns läsinlärning, vilka metoder använder pedagogerna sig av vid barnens läsinlärningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssätt? Är det någon skillnad i arbetet och arbetsmetoden när man arbetar med barn med lässvårigheter jämfört med arbetet med barn utan lässvårigheter? De metoder urvalsgruppen består av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat på enkäten, dessa arbetar alla på tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet, den tar både upp olika läsinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till läsning. Även några forskares åsikter om barn och deras läsinlärning belyses tillsammans med empirin.

Bakgrund: Många tidigare studier har genomförts där olika objektiva metoder för att ta fram refraktionsvärden utvärderats med den subjektiva refraktionens resultat som guldstandard. Axelläget för astigmatism har dock sällan varit i fokus för dessa studier.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken objektiv metod av retinoskopi, autorefraktor och keratometri som bäst överrensstämmer med resultaten från subjektiv refraktion när det gäller att hitta axelläget för astigmatism. Studien har undersökt vilken eller vilka av dessa objektiva metoder som bäst kan assistera undersökaren i att få fram en utgångspunkt för sin synundersökning.Metod: Studiens resultat har baserats på undersökningar av 21 försökspersoner med en regelbunden astigmatism på ?-0.75 DC på minst ett öga. De objektiva testerna utfördes först varefter en binokulär subjektiv refraktion genomfördes.Resultat: Resultaten analyserades genom att differensen för avvikelsen i axelläge mellan subjektiv refraktion och varje objektiv metod togs fram.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning.

Då dataspel blir mer grafiskt tilltalande för var år som går innebär detta också att mer utrymme behövs för att få plats med alla bildtexturer. Detta leder till att spel som annars skulle kunnat läggas ut på exempelvis XBOX Live Marketplace är för stora för att få plats där. Genom att byta ut vanliga bildtexturer mot procedurella texturer skulle detta problem kunna undvikas då de senare tar mindre plats än de förstnämnda.Denna uppsats tar upp och redovisar en metod för att återskapa bildtexturer som procedurella texturer, där en genetisk algoritm används för att evolvera fram procedurella texturer med visuella likheter med referenstexturen..