Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som granskar området imperialismen i fem läroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet använder sig av en innehållsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgår ifrån orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar även Luis Ajagán-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade läroböckerna. Syftet med examensarbetet är att undersöka om läroböcker i historia för gymnasieskolan innehåller ett företrädelsevis västerländskt perspektiv, det vill säga om lärobokstexterna utgår från aktörer i Västeuropa och USA. Om så är fallet, vad ett sådant västerländskt perspektiv kan medföra.

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna..

Denna rapport behandlar akustisk undervattenskommunikation. I rapporten tas olika aspekter upp på modulering, demodulering, kanalutjämning, den akustiska undervattenskanalens egenskaper samt andra fenomen och problem som kan uppkomma vid undervattenskommunikation. Speciellt har vikten i rapporten lagts vid adaptiva kanalutjämnare. Utifrån olika simuleringar provades en undervattenskommunikationsmodell under fältmässiga förhållanden. Resultatet av utprovningen visade att differentiellt fasskift i kombination med en kanalutjämnare fungerade väl under rådande förhållanden.

Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lärare i samhällskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lärarna anser om det friutrymme som den mål- och resultatstyrda skolans kursmål i samhällskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att ställa det faktum att kursmålen i samhällskunskap är abstrakta och därmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvärdighet enligt läroplanen skall kunna garanteras över hela landet. Utifrån intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssätt, åsikter och uppfattningar om kursmål, friutrymmet och likvärdighet skiljer sig åt mellan lärare och skolor. Med hjälp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvärdighet kan vara problematisk att uppnå i en decentraliserat styrd skolverksamhet..

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det är möjligt att påverka elevernas skrivglädje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i Piteå. En klass läste Svenska A och två klasser läste Svenska B. Våra mätmetoder bestod av två enkäter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspänt arbetsklimat.

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt som de nationella genusmålen i den verksamma läroplanen Lpo94 har implementerats i två enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare på Barn- och Ungdomsavdelningen och två biträdande rektorer i två valda skolorna.Våra teori har bestått av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg såsom reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi använt oss av är diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmålen som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden på kommunal såväl som lokal nivå. Även i det fall där man inte har något medvetet genusarbete så har man tillgång till en genusmässig begreppsapparat.

Företaget som studien utförts på upplever ett problem vid hanteringen av underhållsarbete i fabriken. Processerna för felrapportering och beställning av reservdelar är tidskrävande och involverar arbete från flera olika parter. Merparten av allt underhållsarbete som utförs är av oplanerat slag och ett fungerande uppföljningsarbete för att komma till rätta med de pro-duktionsstörningar som äger rum i processen saknas.Syftet med examensarbetet har varit att skapa underlag för att förbättra företagets effektivitet genom att optimera underhållsarbetet med hjälp av förslag till ett underhållssystem och olika tillvägagångssätt för att effektivisera underhållsarbetet.Under arbetets gång har en underhållsloggbok utformats i Excel. Loggboken används till att logga alla underhållsarbeten som inträffar i produktionen. Dessa arbeten ligger till grund för merparten av de beräkningar som utförts under projektet.Beräkningarna syftade till att kartlägga var i processen flest fel inträffar och av vilken karaktär dessa fel är.

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden..

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

This report describes the development of a system for controlling documents. The report starts with a problem description which the company wants an intranet-based solution for. The report then continues to describe the development phase for the different parts of the system which results in a complete system. The company that wanted this system is called Orbit One and is located in Ronneby, Sweden. They have had a problem with old documents circulating in different versions and in different binders. Now thanks to their new system they can access their documents easy and on demand through their intranet..

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser på nyttan med matematiken och den gjordes som en jämförelse mellan två olika program. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkät för att få reda på omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. Därefter genomfördes elevintervjuer för att få en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lärare kompletterade vår bakgrundsförståelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkätundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svårt att komma med exempel på vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Studien försöker belysa vilka svårigheter elever som läser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strävan att gå vidare till ett nationellt program. Studien ger också svar på frågan om IV-elever trivs med att läsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville också ta reda på om vad elever i grundksolans årskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvägledare. Studien belyser också frågan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier på nationella program..

AbstraktUppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skildaläroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islamoch muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Sommetod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimerframställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medläroböckernas framställning av islam och muslimer.Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism.

I denna rapport redogörs för en implementering av fusion mellan kortdistanssensorer. Syftet med denna implementering är att erhålla Stop & Go-funktionalitet till den adaptiva farthållaren som idag finns som tillval i Scanias lastbilar. Adaptiv farthållning, ACC, är en funktion som automatiskt anpassar fordonets hastighet ifall detta kommer ikapp ett annat fordon som färdas långsammare än den inställda hastigheten. Scanias system använder sig idag av en långdistanssensor som ser långt men har smalt synfält. Genom att komplettera denna med kortdistanssensorer, som ser kort men brett, kan önskvärt synfält i närområdet för att säkert kunna implementera Stop & Go-funktionen uppnås.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta.