Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor på en akutmottagning angående papperslösas tillgång och rätt till vård. Papperslösa är en benämning på personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nämner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig Hälso- och sjukvårdslagen rätt till omedelbar vård. På Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska värdegrund och de mänskliga rättigheterna står i konflikt med lagstiftningen.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Företagsledningar fattar beslut, i syfte att möta eller skapa förändringar, dessa påverkar ofta hela organisationen. Efter att ledningen fattat ett beslut måste beslutet verkställas på ett eller annat sätt, denna verkställningsprocess kallas för implementering. Många beslut som fattas av ledningen misslyckas under dess implementering i organisationen. Utifrån denna verklighet ärdet intressant att studera implementeringsprocesser. Detta har gjorts på olika organisationer men inte i något lantbrukskooperativ tidigare.Denna studie syftar till att ingående redogöra för implementeringen av ett ledningsbeslut som genomförts i lantbrukskooperativ.

Monitors affärssystem MONITOR är under ständig utveckling och i och med detta ville man kolla upp huruvida PostgreSQL skulle kunna användas som DBMS istället för det nuvarande; Sybase SQL Anywhere. Examensarbete har därför bestått av en jämförelse hur PostgreSQL står sig jämte andra DBMS:er, en implementering utav en PostgreSQLdatabas som MONITOR arbetar mot samt ett prestandatest utav skapandet av databasen.I många avseenden verkar PostgreSQL vara ett alternativ till SQL Anywhere;Alla datatyper finns i båda dialekterna.Backup av data finns i olika utföranden och går att automatiseraEnkelt att installera och uppdatera.Ingen licensieringskostnad existerar.Support finns tillgänglig i olika former.Dock så är inte PostgreSQL ett bra DBMS att byta till i dagsläget då systemet inte fungerade på grund av att vissa uttryck inte översattes ordentligt samt att ingen motsvarighet till LIST existerar. Ännu större är dock problemet med tiden det tar att flytta data till en PostgreSQL-databas då det inte är intressant att lösa problem med funktioner i systemet om det ändå inte går att använda på grund utav att konvertering av data tar så lång tid som det gör..

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan är det enda styrdokument som finns förskolmåltider. Där beskrivs hur pedagogisk måltid med fördel ska ingå i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger känner sig osäkra i sin roll under måltiden,vilket kan bero på pedagogernas brist på utbildning och kunskap om mat och nutrition. Fråganär hur lärare kan förväntas att agera som förebilder vid måltiden när det inte finns någraofficiella riktlinjer som stöd, eller när det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlägga pedagogernas syn på sin roll under den pedagogiska måltiden ochvilken inställning de har till denna.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika..

Bakgrund och problem: På senare år har CSR-frågor, och i synnerhet miljöfrågor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har växt harföretagens olika intressenter börjat ställa allt högre krav på företagen att de skall redovisahur de arbetar med hållbarhetsfrågor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan redovisa hur de arbetar med hållbarhetsfrågor är Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska regeringen, som första landet ivärlden, att samtliga statliga företag från och med 2008 skall presentera enhållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått påmiljödelen i företagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fått på miljödelen i företagenshållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: I denna uppsats kommer endast årsredovisningar ochhållbarhetsredovisningar från fem statliga företag under åren 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter från hållbarhetsredovisningar och årsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehållsmässigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från riksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Att fokusera på processer och arbeta med processorientering är något som många organisationer hävdar att de gör. Vanligt är dock att man bara byter titlar, så avdelningschefer av olika slag blir processägare och därmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gå från ett funktionellt arbetssätt till ett mer processorienterat innebär en del problem och utmaningar.Syftet med denna uppsats är att utifrån ett processbaserat perspektiv analysera och ifrågasätta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssätt. Jag tittar också närmare på om man stöter på några annorlunda problem vid implementering av nya arbetssätt i en konsultfirma.Uppsatsen börjar med att beskriva hur man går till väga för att identifiera sina kärnprocesser för att sedan övergå till vad Företag X kan göra för att förbättra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt.

Alla kommer dagligen i kontakt med prestanda. Vare sig det är att köra bil eller att starta sin TV i hemmet så finns det prestanda i dessa av en viss mängd vilket resulterar i hur snabbt bilen accelererar och hur mycket den orkar med, eller hur snabbt TV:n startar och byter kanal. Detta är två olika scenarion där de flesta troligtvis bryr sig mer om bilscenariot. Detta kan dock förändras helt plötsligt när det tar tio sekunder att byta kanal på sin TV. Man kan då säga att prestanda inte prioriterats och att kunden då blir lidande.Utifrån dessa scenarion kan man se hur viktigt prestanda kan vara, även i vardagliga situationer som vi inte ens reflekterar över.

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows ? qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open.

Vid slutavverkning av skog, används i dagsläget skördar-/skotarsystemet nästan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angående en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillväxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har därmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnå syftet utgick denna studie från ett kvalitativt angreppsätt genom att tillämpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom användes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanställning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer på chefsnivå inom några av de största svenska skogsbolagen.Referensramen består utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.