Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Denna uppsats avser att belysa problematiken kring en alltför snabb implementering av affärssystem såsom SAP, Oracle m.fl. Det finns i dagsläget ingen enskild teori som belyser detta utan vad som existerar är ett lapptäcke av flera bitar. För denna uppsats har konsultersom arbetar med införanden av affärssystem intervjuats. Vad som framkommit är att det från företagens sida ofta saknas motiv och vision med varför ett affärssystem ska införas. Förstudierna med krav- och behovsanalyser är otillräckliga.

Inledning: Patienter med sår förekommer överallt i vården och det är ett tillstånd som leder till ökat lidande hos de drabbade patienterna. Dessvärre fungerar inte alltid vården kring patienter med sår på önskvärt sätt. Subjektiva bedömningar görs och dokumentationen är bristfällig. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur bedömning och beskrivning av sår enligt riktlinjer och bedömningsformulär resulterar i förbättrad sårbehandling och sårläkning hos patienter jämfört med när olika hjälpmedel inte används. Metod: Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

Av Sveriges 290 kommuner så är det idag cirka 40 stycken som använder sig utav e-affärer fullt ut. Bland de övriga kommunerna är somliga på gång, andra avvaktar medan andra inte har det på agendan alls. Resultat har visat att en implementering av e-affärer inte sker friktionsfritt då organisationerna stöter på bromskrafter. Denna uppsats har för avsikt att övervinna bromskrafter vid en implementering av e-affärer för organisationer. De forskningsfrågor som uppsatsen utgår från är:·         Undersöka och identifiera bromskrafter som kan uppkomma vid en implementering av e-affärer·         Hur kan bromskrafter omvandlas till drivkrafter? De bromskrafter som kan uppstå vid implementering enligt tidigare undersökningar är: kostnader, attityder och förankring hos användare, vision och kompetens samt ledningens stöd, engagemang och kompetens. Resultatredovisningen styrkte att användarnas attityder var en av de främsta broms­krafter organisationerna möttes av samt att ledningens stöd, engagemang och kompetens spelade en stor roll för att minimera användarnas motstånd.

Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen..

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare..

På senare tid har företag i allt större utsträckning börjat mäta processprestationer istället för att enbart styras efter ekonomiska termer. Att lägga resurser på ständiga förbättringar istället för ?brandsläckning? har samtidigt blivit mer vanligt. Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång har arbetat med förbättrings¬konceptet Sex Sigma en längre tid och har som ett led i detta kommit långt i arbetet med processorientering. På serviceavdelningen har man börjat intressera sig för statistisk processtyrning (SPS) som ett sätt att koppla ihop processernas prestation med förbättringsarbetet.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

Uppsatsens innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur kan man gå till väga för att tillämpa principerna från Universal Design i front end-utvecklingen??. Universal Design är en uppsättning av principer man ska följa i tillverkningen av en fysisk miljö för att uppnå ett användarvänligt resultat. Med hjälp av dessa principer tillsammans med WAI?s riktlinjer har jag gestaltat ett front end-ramverk för att få svar på min frågeställning..

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet.

A1254De senaste åren har antalet förvaltare av fonder med etiska placeringskriterier ökat i takt medallmänhetens och mediernas intresse. Banco är en av de fondförvaltare som blivituppmärksammade i medierna för att aktivt påverka företag som de har aktieinnehav i attförändra sina arbetssätt för att stämma överens med fondbolagets etiska placeringspolicy.Uppsatsens syfte är att undersöka vilket slags inflytande Banco utövar över företagen, och hurde utövar detta inflytande utifrån soft regulations . Dessa är en typ av regleringar som skiljersig från traditionella lagar genom sin höga grad av frivillighet och tolkningsutrymme, tillexempel Förenta Nationernas initiativ Global Compact. För att besvara syftet är Pfeffer &Salanciks (1978) teorier om resursberoende, Meyer & Rowans (Pfeffer, 1982) institutionellaperspektiv och Sahlin-Anderssons (2004) artikel om soft regulations de teoretiskautgångspunkterna. Det empiriska materialet består av sekundärdata som behandlas kvalitativt.Tre informanter återger sina uppfattningar om Bancos etiska investeringspolicy och inflytandeöver företag.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.