Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhÀlle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mÀngder information. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv snarare Àn utifrÄn ett tekniskt sÄdant. Vi Àmnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att anvÀnda tvÄ olika perspektiv; nÀmligen det hÄrda och det mjuka perspektivet.AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sÄdant. Vi inriktar oss pÄ implementationsprocessen av ISP i Nordic Lubricants AB.

Bakgrund: Information har kommit att bli en alltmer kritisk ingrediens i dagens samhÀlle. Detta har drivit utvecklingen av informationsteknologi (IT) och informationssystem (IS), vilket har gjort det möjligt för organisationer att bearbeta stora mÀngder information. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva implementationsprocessen av ett informationssystem utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv snarare Àn utifrÄn ett tekniskt sÄdant. Vi Àmnar analysera processen och de eventuella problem som denna medför genom att anvÀnda tvÄ olika perspektiv; nÀmligen det hÄrda och det mjuka perspektivet. AvgrÀnsningar: Uppsatsen behandlar inte uppköp som sÄdant.

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur vÀl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. MÄnga menar att betoningen pÄ samordning idag ökat efter flera Är av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har dÀrför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, nÀr och var samordning Àr önskvÀrt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstÄ. DÄ samordning Àr en flertydig term som kan vara svÄrförstÄdd, avser uppsatsen ocksÄ konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer pÄ Migrationsverket ges praktiska exempel utifrÄn en svensk kontext.

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken betydelse synen pĂ„ Öst och VĂ€st har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Med hjĂ€lp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frĂ„gor: Vad informanterna anser att vĂ€st representera: vad de anser att Öst representerar: hur de vĂ€rderar islam samt hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn pĂ„ Öst och islam samt en positiv syn pĂ„ VĂ€st. Det visar ocksĂ„ att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfĂ€llig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn pĂ„ islam Ă€ndĂ„ anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ arbetsplatsen.

Den hĂ€r uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrĂ„n ett nerifrĂ„n-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyrĂ„kratiteorin. Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra och beskriva frontlinjebyrĂ„kraters myndighetsutövning, med ett sĂ€rskilt fokus pĂ„ deras arbete med invandrarklienter. FrĂ„gan Ă€r i vad mĂ„n detta skiljer sig mellan de frontlinjebyrĂ„krater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhĂ€llet och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyrĂ„krater inom tvĂ„ kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.

Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act Àr en amerikansk lagstiftning som tillkom Är 2002 som en reaktion pÄ de mÄnga företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att ÄterstÀlla förtroendet för företagen genom ökade krav pÄ deras interna kontroll.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att granska och beskriva vilka förÀndringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering pÄ företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser.Metod: Den forskningsstrategi vi har anvÀnt oss av Àr fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anstÀllda pÄ Ericsson som Àr involverade i implementeringen av SOX. Vi har Àven intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX pÄ företag.Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt sjÀlva regelverket Sarbanes Oxley Act.Slutsatser: Vi har i vÄr studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnÄ de krav pÄ intern kontroll som SOX stÀller. Vi har kommit fram till att effekterna pÄ Ericssons interna kontroll har varit omfattande.

Det arbete som har utförts under vÄren och sommaren 1999 pÄ Siemens Elema och som behandlas i denna rapport, hade som mÄl att implementera sÀkerhetsfunktioner i ett dokumenthanteringssystem för patientjournaler.Arbetet baseras pÄ ett testsystem bestÄende av en applet och en servlet som i princip hade samma funktionalitet som det tilltÀnkta dokumenthanteringssystemet (loggade in anvÀndare, hÀmtade en fil frÄn server, möjliggjorde för anvÀndaren att Àndra i filen och till slut sparade filen pÄ servern). Följande sÀkerhetsfunktioner implementerades:- SÀker inloggning med dubbel, stark autentisering med certifikatsystem. Inloggningsproceduren undviker att skicka anvÀndarens lösenord över nÀtet.- SÀker, krypterad dataöverföring med SSL- Digitala signaturer som ger positivt bevis av att ett sparat dokument pÄ servern har skickats in av en viss anvÀndare.Hela systemet implementerades i Java 1.2 med standardkomponenter, som Àr fritt tillgÀngliga utan kostnad. Beslutet att anvÀnda Java 1.2 som utvecklingsplattform medförde att flera problem uppstod p.g.a. att sÀkerhetsfunktionaliteten i Java 1.2 (senare kallad Java 2) Àr relativt ny, oprövad och stödet för den Àr Ànnu inte fullt implementerat i de webblÀsare som Àr mest vanliga (Netscape Communicator och InternetExplorer4). Dessa problem Àr delvis lösta eller kan kringgÄs och systemet kan nu installeras och köras pÄ en vanlig PC, via en vanlig webblÀsare..

Bakgrund: Hopphöjden Àr en viktig faktor inom volleyboll och kan vara direkt avgörande i spelsituationer. Drop jump (DJ) Àr en vanligt förekommande plyometrisk övning som anvÀnds för att förbÀttra hopphöjden. Ett fÄtal studier har pÄvisat den omedelbara effekten utav att implementera DJ i ett trÀningsupplÀgg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett set med fem repetitioner av DJ kan förbÀttra hopphöjden efter tre minuters aktiv vila. Avsikten med studiens upplÀgg var att det med enkelhet ska kunna implementeras i en matchsituation.

Ur den holistiska synen pÄ mÀnniskan kommer variationen av varje individs upplevelse av hÀlsa att se olika ut. Med Älderdomen anlÀnder förÀndringar av hÀlsan inom de olika hÀlsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hÀlsopromotiva ÄtgÀrder bör vara grundade frÄn denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hÀlsopromotion för Àldre (65+) ur detta mÄngdimensionella hÀlsoperspektiv. Sju kvantitativa och tvÄ kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades.

Det Àr av vikt att implementera innovation i organisationer som verkar i en pÄverkbar och förÀnderlig miljö. De organisationer som pÄverkas av exempelvis politiska beslut har en svÄrare utmaning att bemöta detta. Vi ser Àven att organisationer inom tjÀnstesektorn och frÀmst tjÀnster som sker nÀra mÀnniskor Àven har en svÄrare utmaning nÀr det gÀller Àmnet innovation. Det finns en smÀrtgrÀns i effektivisering och utveckling inom organisationer som verkar i detta omrÄde. Eftersom omvÀrlden verkar i en pÄgÄende förÀndring anser vi att organisationer stÀndigt behöver bemöta detta för att kunna leverera, och dÄ Àr det viktigt att tjÀnsteföretag Àr medvetna om vikten och innebörden av innovation.

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegrÀnssnitt med hjÀlp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga mÄlgruppen utgör personer som frÀmst arbetar inom A4Cloud-projektet.För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes anvÀndartester dÀr testpersonerna fick anvÀnda sig av det upprÀttade tidslinjegrÀnssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. BÄde kvalitativa intervjuer samt statistiska framstÀllningar genomfördes under studien.De slutsatser som kan dras frÄn denna studie Àr att nÄgra element var svÄruppfattade som interaktiva element och svÄra att Ätskilja frÄn resten av grÀnssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrÄgade under intervjun om de kunde tÀnka sig anvÀnda tidslinjegrÀnssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat nÄgon roll nÀr testpersonerna besvarade tidigare nÀmnda intervjufrÄga, utan behovet att vilja ha koll pÄ sina delningar med diverse tjÀnster verkar vara det som avgör..

Inom hÀlso- och sjukvÄrd pÄgÄr ett stÀndigt förÀndringsarbete, bÄde vad det gÀller metoder och arbetssÀtt. DÄ bÄda författarna har mÄnga Ärs erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar pÄ vÄra respektive arbetsplatser. UtifrÄn personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr. Detta gjorde att tankarna vÀcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förÀndringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssÀtt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.