Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur vÀl kalkylerad produktionskostnad/tid  överensstÀmmer med verkligt utfall, samt att identifiera effektivitetsökande ÄtgÀrder i produktionen.En empirisk studie har gjorts för att kunna kartlÀgga produktionstiden samt att hitta möjliga förbÀttringsomrÄden. Ledtiden för ett projekt, bestÄende av 32 st. vÀggelement har undersökts varvid produktionen har klockats vid fyra olika tillfÀllen varje dag tills projektets slut.Resultatet av produktionsanalysen blev att den verkliga produktionstiden nÀstan var dubbelt sÄ lÄng som den kalkylerade tiden. En stor anledning och flaskhals var att mÄnga vÀggelement blev liggande efter avslutat arbete och bromsade upp efterkommande vÀggelement.Företaget besitter stor potential till att bli en effektiv producent av vÀggelement och genom att implementera aktiviteter inom Lean i verksamheten, t.ex. standardisera arbetssÀtt och fördela arbetsfördelningen bÀttre, skulle man i framtiden, med stor sannlikhet klara produktionstider som kalkylerats.

Undersökningen handlar om hur designprocessen kan implementeras i en lÀrande miljö sÄsom skolan. Detta har undersökts genom en litteraturstudie och dÄ utifrÄn ett kvalitativt perspektiv i form av muntliga intervjuer med pedagoger som har nÄgon form av industridesign- eller bildlÀrarutbildning som bakgrund.Resultaten har visat att de flesta av pedagogerna ser designprocessen som en mÄngskiftande arbets- och forskningsprocess. Problembaserat lÀrande dÀremot, bestÄr enligt pedagogerna, av steg som följs efter varandra. I jÀmförelse med problembaserat lÀrande sÄ ser pedagogerna designprocessen som mer intuitiv. Flertalet av pedagogerna var positiva till att implementera designprocessen i en lÀrande miljö men ocksÄ inom skolans organisation och dess struktur.

LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.

Gamla kvarter och dess historia Àr nÄgot som bör tas omhand. Men stÀderna vÀxer och krÀver större plats och effektivare anvÀndning av mark.Rapporten beskriver olika sÀtt att tillÀmpa hÄllbar utveckling för ett stadsomrÄde med kulturintressen, detta med bevarande och stÀrkande av dess kulturhistoriska vÀrden samtidigt som en utveckling sker.OmrÄdet som har valts som exempel Àr kvarteret Almen i Karlstad. Kvarteret Àr relevant i sammanhanget dÄ det pÄgÄr utredningar runt kvarterets utveckling. Kvarteret Almen har Àven flera kulturbyggnader. Arbetet har genomförts tillsammans med Sweco Architects i Karlstad och Karlstad kommun.Projektet har som mÄl att utveckla omrÄdet i de sociala och ekologiska aspekterna av hÄllbarhet, samtidigt som kulturintressena tas om hand.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsÀttningen för studie- och yrkesvÀgledaren att utföra sitt uppdrag beroende pÄ rektors strategier att implementera studie- och yrkesvÀgledning i hela organisationen. Detta Àmnade jag belysa pÄ en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De tvÄ frÄgestÀllningarna var pÄ vilket sÀtt pÄverkas studie- ochyrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvÀgledningen kan underlÀtta för studie- och yrkesvÀgledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvÀgledare.

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av en global dÀcktillverkare som Àmnar öka sin försÀljning i Sverige genom att implementera expressleverans och syftar till att undersöka huruvida en kortare leveranstid kan pÄverka framtida dÀckförsÀljning.För att underlÀtta planeringen av genomförandet av expressleverans anvÀnds klusteranalys. I denna uppsats har fokus lagts pÄ att jÀmföra olika hierarkiska klustringsmetoder och utvÀrdera vilken metod som ger de mest optimala klustren givet datamaterialet. För att undersöka om det existerar efterfrÄgan av expressleverans genomförs en egen enkÀtundersökning riktat mot företagets kunder. Utöver detta undersöks Àven i vilken utstrÀckning efterfrÄgan av expressleverans varierar efter kundsegment och storlek pÄ kunden vilket testas med hjÀlp av logistisk regressionsanalys.I uppsatsen kommer vi fram till att Wards metod genererar de mest optimala klustren givet datamaterialet och att en förkortad leveranstid ger en effekt pÄ ökningen av den framtida dÀckförsÀljningen i vissa regioner..

Organisationer har flera chefsnivÄer, pÄ en av dessa befinner sig mellanchefen, Àven kallad linjechef. I stora drag innebÀr denna roll ett ansvar över personal pÄ operativ nivÄ samt ansvar att implementera ledningens beslut. DÄ vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara pÄfrestande, dÄ speciellt i offentlig sektor, Àr det av vÄrt intresse att undersöka arbetsförhÄllanden för mellanchefer med fokus pÄ personalhantering.Denna studie syftar till att svara pÄ hur mellanchefer pÄ sjukhus upplever och ser pÄ hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. UtifrÄn det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas.

Ambitionen i denna studie Àr att synliggöra hur en lokal kvinnojour i Malmö arbetar med ett barnperspektiv samt vilka faktorer som kan ha försvÄrat respektive frÀmjat implementeringen av det. Detta dÄ kvinnojouren under tre Är haft ett barnprojekt, vilket syftat till att implementera ett barnperspektiv i jourens verksamhet. Denna kvalitativa studie Àr inspirerad av processutvÀrdering som metod och baseras pÄ intervjuer med socialsekreterare, anstÀllda pÄ jouren och en representant frÄn RÀdda Barnen. För att analysera hur de arbetar med ett barnperspektiv har jag utgÄtt frÄn delaktighetsperspektivet och omsorgsperspektivet, bÄda centrala begrepp i Barnkonventionen. För att analysera vilka faktorer som kan ha frÀmjat respektive försvÄrat implementeringen av ett barnperspektiv har jag bland annat utgÄtt frÄn organisations- och implementeringsteorier.

Företags engagemang i CSR-frÄgor blir av allt större angelÀgenhet för kunder och intressenter. Kraven pÄ att företagen tar ansvar för sina handlingar och att de lÀgger vikt i frÄgor kring hÄllbarhet i sina beslut har pÄ senare Är ökat kraftigt och att förbise detta kan leda till drastiska följder. En frÄgestÀllning som uppkommer i samband med detta Àr om ett företag kan anvÀnda detta till sin fördel i hÀnsyn till att anförskaffa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. I följande rapport behandlas just denna frÄgestÀllning; hur företag ser pÄ CSR som ett konkurrensinstrument och hur prioriteringen och beslutsprocessen av detta behandlas. I rapporten berörs Àven en jÀmförelse i hur utvecklingslÀnder förhÄller sig till CSR jÀmfört Norden och vilka faktorer som kan anses som vÀrdeskapande i ett etablerat CSR-arbete.

Som en effekt av att Video On Demand (VOD) Ă€r pĂ„ stark tillvĂ€xt vill June, som en leverantör av mjukvara för TV-branschen, förvĂ€rva kunskaper och utvĂ€rdera Windows 8 applikationer som plattform för en VOD-tjĂ€nst. June har sedan tidigare en webblösning för VOD och vill nu Ă€ven jĂ€mföra och utvĂ€rdera bland annat kunskapskrav, tidsĂ„tgĂ„ng samt fördelar och nackdelar med en Windows 8 applikation stĂ€llt mot denna webblösning.MĂ„len med examensarbetet kan delas in i tre delar; en dĂ€r komplexitet och arbetsinsats vid Windows 8 applikationsutveckling utvĂ€rderas, en dĂ€r verktygen som krĂ€vs för att utveckla en VOD-applikation utvĂ€rderas och sist att implementera en Windows 8 applikation för VOD.En Windows 8 applikation utvecklades och valda lösningsmetoder dokumenterades. Dokumentation och kunskap som förvĂ€rvats under utvecklingsfasen stod sedan som grund för de analyserande och utvĂ€rderande mĂ„len. Resultatet Ă€r en Windows 8 applikation som uppfyller de mĂ„l som satts upp för programmeringsdelen samt en analys och utvĂ€rdering som svarar mot mĂ„len för analysdelen. Ämnen som Ă€r centrala genom rapporten Ă€r Microsoft, WinRT, VOD, Smooth Streaming, PlayReady, Windows 8 applikationsutveckling samt data caching och utveckling av anvĂ€ndargrĂ€nsnitt i Windows 8..

Detta examensarbete har syftat till att utveckla ett verktyg för att utvÀrdera en IT-avdelnings möjligheter till effektivisering genom att implementera Lean pÄ IT Service Management. Verktyget har utvecklats i samarbete med Tina Eriksson pÄ uppdrag av management och IT-management konsultbolaget Connecta AB. Connecta AB har som syfte att anvÀnda verktyget för framtida affÀrer. För att verktyget ska vara anvÀndbart och uppfylla Connectas krav sÄ har fyra mÄl satts upp. Verktyget ska vara trovÀrdigt, resurseffektivt, anvÀndarvÀnligt samt underlÀtta för fortsatt arbete och implementering av Lean pÄ IT Service Management.

Den kraftiga ökningen av bredbandsuppkopplade hem vÀrlden över har lett till ett stort anvÀndande av s.k. webradio. Miljontals anvÀndare lyssnar dagligen pÄ de tiotusentals tillgÀngliga webradiostationerna. Webradio Àr ett sÀtt att via Internet och TCP/IP sÀnda radio. Oftast anvÀnds de populÀra MP3-formatet men nya bÀttre standarder hÄller pÄ att etableras.

VÀrderingsstyrning Àr vanligt förekommande i svenska företag, dock finns det en problematik med att företag finner det svÄrt att implementera vÀrderingar. En lyckad implementering Àr avgörande för att vÀrderingarna ska fÄ önskad effekt, vilket Àr att styra medarbetarna att arbeta pÄ ett visst sÀtt och/eller mot ett visst mÄl. För att en implementering ska bli lyckad krÀvs en institutionalisering av vÀrderingarna som sker genom att vÀrderingarna socialt konstrueras via meningsskapande processer.Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse för företags institutionalisering av vÀrderingar. Detta genom att beskriva hur företag socialt konstruerar arbetet med implementering av vÀrderingar, identifiera och analysera implementeringsstrategier för vÀrderingsstyrning och utveckla en modell för implementering av vÀrderingsstyrning. Studien har genomförts med hjÀlp av besöksintervjuer och resultatet framhÄller att anvÀndandet av sju implementeringsverktyg i en kombination Àr att ses som en framgÄngsrik implementeringsstrategi för vÀrderingsstyrning.

1945 bildades FN i kölvattnet av andra vÀrldskriget enligt principen att ingripa i mellanstatliga krig eller om den internationella sÀkerheten hotades. Sedan dess har konflikter fÄtt mer komplicerad karaktÀr och krigföring Àndrat skepnad. PÄ sÄ sÀtt Àr FN inte anpassat till dagens konflikter eftersom organisationens konflikthantering i grunden bygger pÄ att konflikter Àr mellanstatliga. Den uppfattningen överensstÀmmer med realismens perspektiv dÀr stater ses som den viktigaste aktören ? det vill sÀga att statens suverÀnitet inte fÄr krÀnkas.

Strategier, omvÀrldsbevakning och implementering Àr alla vÀlkÀnda omrÄden inom Àmnet organisation och ledarskap. Strategier ses som en del av ett företags framgÄngsrecept, och i detta recept ingÄr Àven omvÀrldsbevakningen. FÄ studier har dock fokuserat pÄ just implementering av omvÀrldsbevakning i strategier. För en ökad förstÄelse för denna relation, krÀvs Àven kunskap om de olika konceptens betydelse. I denna studie frÄgar vi oss dÀrför; Vilken betydelse har strategier, omvÀrldsbevakning och relationen mellan dem ? det vill sÀga implementeringen ? för ett företag? Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka relationen mellan omvÀrldsbevakning och strategier.