Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

Jag har under en period motsvarande 10 veckor pÄ heltid utvecklat ett grafiskt konfigurations-verktyg för konfiguration av ftp-servern ioFTPD [4]. ioFTPD Àr en relativt ny ftp-server för Windows som Àr resurssnÄl och högpresterande [4]. ioFTPD utvecklas av iniCom Networks [4] som Àven utvecklar den kÀnda ftp-klienten FlashFXP [4].Idén till att utveckla ett grafiskt konfigurationsprogram kom till eftersom det inte fanns nÄgra grafiska verktyg för vare sig konfiguration eller övervakning av servern. Eftersom det inte fanns nÄgot anvÀndarvÀnligt grafiskt konfigurationsverktyg var anvÀndaren tvungen att editera ioFTPD:s konfigurationsfil manuellt. Manuell editering av en sÄ stor fil gör det lÀtt att införa fel.Mina delmÄl var att skapa tre grafiska applikationer för att hjÀlpa till att konfigurera och övervaka ioFTPD-servern.? Ett grafiskt konfigurationsverktyg? Ett övervakningsprogram? En vfs-editor för skapande och redigering av det virtuella filsystemetHuvudmÄlet var att implementera det grafiska konfigurationsverktyget, vilket jag gjorde.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att bidra med kunskap om vilka möjligheter, samt svÄrigheter det finns med att implementera en ny lÀroplan. För att vidare konkretisera syftet har tre frÄgestÀllningar tagits fram:1. Vad har verksamma inom skolvÀsendet i Sydafrika för uppfattningar om den nya lÀroplanen?2. Vilka möjligheter samt hinder ser de verksamma inom skolvÀsendet i Sydafrika med den nya lÀroplanen?3.

Idag finns en allt större önskan om att samhÀllsutvecklingen ska prÀglas av stÀndigt höjda krav pÄ hÄllbarhet. Samtidigt drivs denna utveckling i allt större utstrÀckning i projektform, dÀr ett projekt Àr separerat frÄn det andra. FörhÄllandet dessa tvÄ aspekter emellan skapar en fragmenterad syn pÄ utveckling och nya tankar att försöka förena dem blir allt tydligare. Det Àr ur detta som tanken kring nÀtverksstyrning som ny styrform har uppstÄtt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om nÀtverksstyrda projekt leder till bÀttre förutsÀttningar för ett ökat lÀrande och samarbete mellan olika aktörer. Det projekt som varit studiens fallstudieobjekt heter GAIA, ett projekt som under tre Är fokuserar pÄ samverkan för att hitta nya modeller och metoder för att nÄ fler mÄlgrupper och fÄ dem att agera i en mer hÄllbar riktning.

Bakgrund: Hopphöjden Àr en viktig faktor inom volleyboll och kan vara direkt avgörande i spelsituationer. Drop jump (DJ) Àr en vanligt förekommande plyometrisk övning som anvÀnds för att förbÀttra hopphöjden. Ett fÄtal studier har pÄvisat den omedelbara effekten utav att implementera DJ i ett trÀningsupplÀgg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett set med fem repetitioner av DJ kan förbÀttra hopphöjden efter tre minuters aktiv vila. Avsikten med studiens upplÀgg var att det med enkelhet ska kunna implementeras i en matchsituation.

Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i huruvida den Svenska förnödenhetsförsörjningen Àr interoperabel gentemot NATO. Detta med bakgrund till att Försvarsmakten har genomgÄtt en större omorganisation till ett insatsförsvar som ska kunna verka och samarbeta tillsammans med andra nationer i multinationella insatser.  Syftet med denna undersökning Àr att jÀmföra huruvida den svenska förnödenhetsförsörjningen Àr interoperabel med NATO.Metoden för undersökningen Àr en teorikonsumerande metod dÀr en teori om interoperabilitet anvÀnds. Genom teorin har fyra olika variabler tagits ut och Àr utgÄngspunkter för det empiriska material och de omrÄden som har undersökts. Slutligen har det empiriska materialet renderat i en jÀmförandeanalys mellan Sverige och NATO för att kunna besvara frÄgestÀllningen.  Slutsatser som Àr dragna av undersökningen Àr att Försvarsmaktens förnödenhetskedja till viss del Àr interoperabel med NATO.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hÄllbara stadsutvecklingen förÀndrar staden och vad detta kan innebÀra för stadslandskapet och stadslivet. Syftet Àr att undersöka vad som sker i spÄren av den rÄdande stadsutvecklingsdebatten med fokus pÄ trender för hÄllbar stadsutveckling i Paris.Arbetet Àr uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrÄn ett generellt perspektiv. HÀr beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta omrÄden för Paris vilka Àr mobilitet, densitet och biodiversitet.

Climate changes today are mainly caused by anthropogenic activities and the increased emissions of greenhouse gases to the atmosphere and this has raised questions on how to reduce the usage of fossil fuels. Ethanol is a good alternative to conventional gas and has been used in Brazil since the 1970 ?s. In Sweden several newspapers has written about the poor working conditions on many farms thus making the Swedish company SEKAB design a certification for their ethanol to ensure that it can be considered to be a sustainable alternative.Furthermore WWF has developed a certification tool called Bonsucro in cooperation with Coca Cola, Ferrero group, BP and Shell. This is due to the fact that no global certification tool has been available up until now.

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och utreda hur tjÀnsteföretag inom charterbranschen arbetar för att stÀrka sitt varumÀrke, samt att utreda hur och vilka associationer som skapas kring varumÀrket.Metod: Försöka implementera en modell för att fÄ en klarare bild över hur charter företag arbertar för att stÀrka sina varumÀrken, författarna anvÀnder sig olika litteratur kÀller samt emperiska studier.Resultat: Resultaten visar hur viktigt det för företag att hitta nya metoder för att stÀrka sitt varumÀrke, samt betydelsen för tjÀnsteföretag av att hitta sin egen plats i en konkurrenskraftig marknad.AvgrÀnsning: Genom att begrÀnsa vÄr undersökning valde vi att koncentrera oss pÄ endast tvÄ charterföretag, detta för att skapa en bÀttre och djupare inblick pÄ vÄr frÄgestÀllning. De tvÄ charterföretagen som vi har valt att undersöka och utgÄ ifrÄn Àr; Apollo och Ving. Anledningen till detta Àr att de Àr marknadsledande och har lyckats skapa ett starkt varumÀrke.Nyckelord: VarumÀrkeskapital, kÀrnvÀrde av tjÀnst, postionering, mÀrkesidentitet, marknadskommunikation, intern mÀrkeslojlitet, associationer..

Syftet var att undersöka anvÀndningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) pÄ tvÄ svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. UtifrÄn detta skapades tre frÄgestÀllningar som berörde huruvida museerna har en strategi för anvÀndningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i sÄ fall pÄ vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att anvÀnda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt nÀr det gÀller att tillgÀngliggöra och förmedla utstÀllningarnas innehÄll och budskap pÄ ett lustfyllt och mer engagerande sÀtt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för anvÀndningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att anvÀnda IKT i allmÀnhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Det hÀr examensarbetet undersöker det personliga kontot för hÀlsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut frÄn Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen Àr vid tiden för denna rapports fÀrdigstÀllande Ànnu inte genomförd vilket den var planerad att vara.MÄlet med examensarbetet Àr att pÄ uppdrag av Mawell undersöka vilka affÀrsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahÄllen tjÀnst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjÀnster, förvÀntas leda till. Men ocksÄ implementera tvÄ tjÀnster som visar konceptet med hur en tjÀnst kan anvÀndas för att skapa nytta för en utvald mÄlgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika mÄlgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag pÄ hur tjÀnster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen Àr ett antal olika tjÀnsteförslag baserade pÄ mÄlgruppernas problem och behov samt tvÄ tjÀnsteimplementationer.

I takt med att pocket park som begrepp blivit allt populÀrare att anvÀnda i samma mening som modern stadsutveckling och förtÀtning av stadskÀrnan, har det ocksÄ vÀckt vÄrt intresse att utreda vad begreppet verkligen innebÀr. Att begreppet pocket park Àr i ropet finns det ingen tvekan om. Stora stÀder som New York, London och Köpenhamn har med pocket park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I Sverige Àr det fortfarande ett relativt okÀnt begrepp. I dagslÀget finns det ingen generellt accepterad beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor till ytan den bör vara eller vilka bestÄndsdelar som ska finnas med. Vill vi undersöka vad begreppet pocket park innebÀr och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella pocket parks i staden. Vi har som mÄl att identifiera och bryta ner begreppet pocket park och undersöka vilka bestÄndsdelar och funktioner som Àr mer betydelsefulla Àn andra i en pocket park? Processen startar med en litteraturstudie som sedan ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de viktiga bestÄndsdelarna och funktionerna Àr för en pocket park.