Denna rapport handlar om Poker-AI som var mitt examensarbete. Jag tar upp vilka problem jag har haft, vilka lösningar jag har gjort och vad jag ser för framtida möjligheter. Jag började med att lÀsa böcker för att lÀra mig mer om vad man ska tÀnka pÄ nÀr man spelar och för att ha en bra grund till det fortsatta arbetet. Under tiden jag lÀste började en plan utforma sig för hur jag skulle göra AI:n. NÀr jag hade lÀst klart gjorde jag sjÀlva grundprogrammet för att kunna testa min AI, jag stötte pÄ en del problem och det tog lite lÀngre tid Àn jag hade tÀnkt, men det blev en bra grund.

Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.

Alla skolor styrs av samma styrdockument, men alla skolor har inte samma möjligheter att styra sin verksamhet. År 2011 tillkom en ny skollag om att skolmaten skulle vara nĂ€ringsriktig och idag erbjuder allt fler skolor större utbud av specialkost. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka krav som stĂ€lls pĂ„ skolan och hur skolan arbetar för att implementera kraven i sin skolverksamhet.PĂ„ vĂ„ra undersökningsskolor var det inte speciellt stor skillnad pĂ„ kvaliteten pĂ„ maten. Det som skillde skolorna mest Ă„t var hur organisationen sĂ„g ut om vem som hade det yttersta ansvaret för skolmaten pĂ„ skolan. I uppsatsen kom vi fram till att det som stĂ„r skrivet i den nya skollagen gĂ€llande skolmaten stĂ€mmer överrens med skolornas verklighet som ingick i vĂ„r undersökning, men utifrĂ„n skolornas egne förutsĂ€ttningar och resurser. .

Mer Àn hÀlften av alla lÀgenheter i Sverige byggdes under Ären 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av omrÄden frÄn den hÀr tiden Àr ofta negativ och det Àr ofta i omrÄden frÄn den hÀr tiden som de sociala problemomrÄdena i svenska stÀder finns. Idag Àr mÄnga av dessa omrÄden nedgÄngna och slitna och i behov av en upprustning. OmrÄden frÄn den hÀr tiden planerades efter andra förutsÀttningar och lever idag inte alltid upp till de krav som stÀlls pÄ resurshushÄllning och kretsloppstÀnkande. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa omrÄden och hur en omstÀllning mot ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle kan appliceras dÀr. En ekologisk omstÀllning kan bidra till att förbÀttra hÄllbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan mÄnga ÄtgÀrder göras för att förbÀttra situationen i dessa bostadsomrÄden.

Problemdiskussion: BokföringsnĂ€mnden fick Ă„r 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige dĂ„ den ansĂ„gs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, dĂ€r K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s Ă€ldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kĂ€nnetecknas av, att de understiger samma tvĂ„ av dessa tre rekvisit de senaste tvĂ„ Ă„ren: mindre Ă€n 50 stycken anstĂ€llda, en balansomslutning lĂ€gre Ă€n 25 miljoner kronor samt en nettoomsĂ€ttning som understiger 50 miljoner kronor.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Gaturummet utgör nÄgra av stÀdernas viktigaste delar. Det Àr offentliga platser som ska vara öppna och vÀlkomnande för alla. Trots detta ekar vÄra gaturum i stadskÀrnorna ofta tomma. MÄnga av dem Àr inget annat Àn trÄkiga transportstrÀckor. Denna studie undersöker och utvÀrderar hur ett gaturum i en stadskÀrna fungerar och upplevs.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Det utarbetas stÀndigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag mÄste anpassa och förÀndra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrÀvande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som pÄverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat tvÄ koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förstÄelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och pÄvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. MÄlet med dessa förordningar Àr att sÀkerstÀlla sÀkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet sÀkra livsmedel bygger i sin tur pÄ strategin frÄn jord till bord dÀr EU: s mÄl Àr att livsmedel ska behandlas pÄ ett sÀkert sÀtt i hela produktionskedjan till försÀljning. Det Àr i nulÀget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och mÄlet Àr att livsmedel ska vara lika sÀkra var man Àn befinner sig inom EU: s grÀnser. Uppsatsen syfte Àr att analysera hur lÄngt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus pÄ utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping)..

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

IT-strategier Àr komplexa och det kan för ett mindre företag i nÀringslivet vara svÄrt att selektera vad som bör ingÄ i en IT-strategi. FrÀmst kan det vara svÄrt att veta hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjÀlp.För att undersöka problemomrÄdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom omrÄdet. Studien visar att det övervÀgande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjÀlp. IT-strategierna har formulerats och implementerats pÄ ett lyckosamt sÀtt vare sig informell- eller formell metod anvÀnts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och vÀldokumenterat arbete.

Att implementera scriptmotorer i Windows-applikationer öppnar upp mÄnga intressanta möjligheter, varav en av dessa Àr att göra kundanpassningar till ett system utan att kompilera om kÀllkoden. NÄgra problemstÀllningar som skall utvÀrderas Àr hur det kan implementeras en scriptmotor till ett affÀrssystem och vad finns det för fÀrdiga scriptmotorer och scriptsprÄk som kan anvÀndas, och hur det pÄ ett lÀmpligt sÀtt kan skapas anropspunkter till script sÄ som hÀndelser, knappar och menypunkter. I denna uppsats ges ett förslag pÄ en möjlighet att anpassa ett affÀrssystem under dess exekvering genom att integrera en scriptmotor till systemet. Denna teknik kommer att tillÄta olika kunder att sjÀlva anpassa ett system efter deras egna behov, men dock inom ett visst ramverk. Syftet med detta Àr att öppna upp möjligheten att skapa egna anpassningar av systemet pÄ ett snabbt och ekonomiskt tillvÀgagÄngssÀtt..

Temat för denna studie Ă€r tĂ€torters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgĂ„ngspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar anvĂ€ndas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska stĂ€der har utvecklas, har statistik över tĂ€torter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och tĂ€thetsmĂ€ssiga förĂ€ndringar som tĂ€torterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgĂ„r under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som hĂ€rmed genereras baserat pĂ„ dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhĂ„lls en tĂ€mligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.