Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks.

Syftet med undersökningen är att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur på högstadiet och på gymnasiet. Uppsatsen bygger på en såväl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lärare. Deltagarna i undersökningen består av fyra lärare, två högstadie- och två gymnasielärare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lärare växelvis väljer vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lärarna att eleverna visar ett motstånd mot den klassiska litteraturen.

Sammanfattning Med målet att utöka antalet lyssnare för vår grupp, har jag undersökt hur man somartist kan gå tillväga för att etablera sig en fanbase. Genom intervjuer,seminariebesök, efterforskning på internet och litteratur ämnar jag mig åt att finnasvar på frågan. I samband med detta arbete har jag även tillsammans med minsånggrupp och en producent skrivit en radiolåt, som bland annat bygger på tidigarestudier i kursen ?projekt i musik och ljudproduktion B 15 hp?.  .

Kändisreklam har vuxit och blivit en effektiv marknadsföringsmetod över hela världen. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför klädesföretaget MQ väljer att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring och detta undersöker vi genom en fallstudie. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att få samla information och tillsammans med teorier inom ämnesområdet har vi kunnat uppfylla syftet. Respondenterna för intervjuerna var två personer från MQs marknadsavdelning. Det vi ville få svar på var varför MQ väljer att använda sig av kändisreklam, hur de väljer vilken celebritet de ska använda, vad de vill kommunicera genom sin användning av celebriteter och vilka risker det finns i att använda sig av kändisreklam.Fallstudien visar att MQ valt att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring på grund av uppmärksamhetsvärdet och trovärdigheten som skapas med hjälp av kändisreklam.

Det här examensarbetet har syftat till att svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssätt.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvärlden utformas i förhållande till olika sätt att förstå och tolka innehåll. De teorier som används som utgångspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlärningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som används vid Södra Cell Mönsterås som tillverkar pappersmassa, där jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till. Undersökningen har gjorts i form av fallstudier där varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehållsanalys baserad på Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna svar på vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. Utifrån det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgångspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehållet, beroende på faktorer som förkunskaper i ämnet och kulturell/social bakgrund. Resultatet av analysen visa att endast ett fåtal intelligenser blev representerade i de olika materialen.

Studiens syfte är att synliggöra grundskolans pedagogers syn på inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrån de individintegrerade eleverna från år 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrån en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utläsas utifrån pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet såg ut.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen.

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie där vi undersökt ett stadshotell i en mindre stad i Mellansverige. På hotellet har vi identifierat ett problem med latent lojala kunder, det vill säga kunder som är nöjda med sin vistelse och som sprider positiv word-of-mouth men väljer att inte återköpa, med andra ord, kommer kunderna inte att återkomma till hotellet. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa telefonintervjuer, med tolv utvalda latent lojala gäster från hotellet, där syftet var att undersöka samt förklara bakomliggande faktorer till latent lojala kunder. Centralt för lojala kunder är att de upplever ett unikt värde hos en leverantör, som inte andra leverantörer erbjuder. Utifrån fyra valkriterier: tekniska, ekonomiska, sociala och personliga har vi analyserat intervjupersonernas svar i vår empiriska studie.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av hur lärarstudenter har upplevt och reflekterat över den pågående skolreformen samt hur detta kan komma att påverka dem i deras framtida yrke. För att få svar på detta har fyra frågeställningar legat som grund, där såväl revisionen av förskolans läroplan som lärarutbildningens förändring nämns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen är bland annat rapporter från skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första läroplan. Även forskning om hur lärarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lärarutbildningen förändrats genom tiderna nämns. Vidare har läroplanerna för förskolan granskats och jämförts, för att få svar på vilka skillnaderna mellan de båda styrdokumenten är.

Vårt huvudsyfte har varit att utvärdera huruvida några för gymnasieungdomar tidigare kända begrepp i ämnet matematik kvalitetsmässigt förändras i olika lärandesituationer över tid.I styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjälp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; Förståelse, att begripa kunskap; Färdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.Vi har använt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig från tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förändrades över tid. Den kvalitativa metoden är lämplig just för detta ändamål när vi i förväg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har använt oss av tre olika metoder för att få svar på våra frågeställningar nämligen enkät, intervju och utvärdering.Under hösten 2003 genomförde vi två olika undervisningsserier i två parallella klasser på gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats på traditionellt sätt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem på två helt olika sätt.Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillämpningsmöjligheter utanför skolans värld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som något relaterat till skolmatematiken.Vår tolkning är att utegruppen nått en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.