Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgÄngarinklusive goodwill Ärligen nedskrivningsprövas för att Äterspegla verkligt ekonomisktvÀrde. Goodwillnedskrivningar har varit begrÀnsade de senaste Ären. FinanskrisenpÄverkade den finansiella marknaden vÀrlden över och gjorde att vÀrldsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lÄgkonjunkturen de senaste Ären har det inte gjorts pÄtagligagoodwillnedskrivningar och man kan stÀlla sig frÄgan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska vÀrdet?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilken effekt lÄgkonjunkturen har haftpÄ goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen pÄ Nasdaq OMX Stockholm 30.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador pÄ bl.a. vÄr elförsörjning. Denna storm kom att innebÀra stora ekonomiska skador för hushÄllen och företagen. Sydkraft NÀt AB drabbades vÀldigt hÄrt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgÄ frÄn teorin om hur en krisplan bör se ut och innehÄlla, för att dÀrefter se om Sydkrafts krisplan överensstÀmmer med denna. Efter att vi undersökt frÄgan, valde vi att gÄ vidare med att undersöka den mest intressanta frÄgan, nÀmligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari dÄ stormen slog till.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gÀllande företagsförvÀrvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhÄller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte Àr Àven att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, vÀsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer pÄverkar revideringen.Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervÀgande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och Äterkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrÄgor.Studien visar att goodwill Àr ett omdiskuterat Àmne pÄ grund av att posten Àr svÄr att vÀrdera samt att det Àr svÄrt att separera övriga immateriella tillgÄngar frÄn goodwill. Studien visar Àven att revisionsbevis Àr en viktig del i revisionsprocessen.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhÀllets informations-utveckling under 90-talet förÀndrade den traditionella ekonomistyrningen dÄ intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare Är. Företag kan inte lÀngre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. IstÀllet krÀvs idag att sÄvÀl organisationer, tillverkningsföretag som tjÀns-teföretag bÄde ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar pÄ detta. Modellen har till att börja med varit tÀnkt och anvÀnd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bÀttre varför det gör det intressant att undersöka följande frÄgor: 1.

Bakgrund: RedovisningsrÄdet, som utfÀrdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen Àr att visa pÄ vilka vÀrderingsmetoder som ska gÀlla för att sÀkerstÀlla att tillgÄngar inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. Rekommendationen trÀdde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna Ärsredovisningar för 2002 Àr dÀrmed första gÄngen rekommendationen mÄste tillÀmpas. RR 17 Àr en översÀttning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dÄvarande IASC (International Accounting Standards Committee).

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

FÄ industrier har genomgÄtt sÄ omfattande strukturförÀndringar som musikindustrin i och med de senaste Ärens minskande lönsamhet med anledning av strukturella förÀndringar i samhÀllet vilket har resulterat i en fusions- och förvÀrvsvÄg. Med anledning av detta har vi observerat ett stort intresse inom musikindustrin för förstÄelse kring fusioneringar och företagsförvÀrv. Med uppsatsen ville vi fokusera pÄ ett litet skivbolag som blivit förvÀrvat av ett större och se hur det hade pÄverkat organisationen och om det kunde ha gjorts annorlunda. Syftet med studien var dÀrigenom att beskriva situationen för skivbolaget före, under och efter förvÀrvet, analysera personalens reaktioner pÄ försÀljningen samt utforma rekommendationer för hur liknade bolag kan stÀlla sig till, alternativt förbereda sig pÄ en eventuell försÀljning till ett större bolag. Vi valde att göra en casestudie pÄ Universal Music Groups förvÀrv av Stockholm Records med hjÀlp av Bowers företagsförvÀrvsteori, Lindgrens teori kring fördelar och nackdelar med förvÀrv samt Habeck, Kröger och TrÀms teori om förhÄllningssÀtt efter ett förvÀrv eller en fusion.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

Syfte & ForskningsfrÄga:Syftet med denna studie Àr att förstÄ hur regionala flygbolag arbetar med elektronisk word-of-mouth (eWOM) genom att undersöka och analysera pÄ vilket sÀtt företag kan arbeta med eWOM, vilken betydelse eWOM har för tjÀnster inom turismsektorns privata marknad samt vilket inflytande konsumenter har genom eWOM. Med syftet i baktanke formulerades forskningsfrÄgan: Vilken betydelse har eWOM för företag inom turismsektorn och hur kan de anvÀnda eWOM i sin marknadsföring? Metod:I denna studie har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod för att ha möjlighet att fÄ en djupare förstÄelse för det valda forskningsÀmnet. Redan frÄn början av studien har vi haft ett vÀxelspel mellan teori och empiri, varför det abduktiva synsÀttet har anvÀnts. Vidare har empiriska data samlats in genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer tillsammans med anvÀndandet av en intervjuguide för att till viss del kunna styra samtalet men samtidigt fÄ mer flexibilitet dÀr respondenterna haft möjlighet att svara fritt.

Bakgrund: FörutsÀttningar förÀndras snabbt i dagens samhÀlle dÀr utvecklingenav tjÀnstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhÀlle som tjÀnat oss allavÀl genom decennier. Detta stÀller stora krav pÄ redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgÄngar eftersom den nya tidens företag i mindre utstrÀckninghar fysiska tillgÄngar för att ta position pÄ konkurrensutsatta marknaderoch skapa vÀrde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det historiska sambandet mellan omsÀttningoch tillgÄngar fortfarande Àr giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utstrÀckning företag kan vÀlja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansrÀkningen eller genom resultatrÀkningen. KrÀvs det kapital i dagens samhÀlleför att ett företag skall kunna öka omsÀttningen?AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade pÄ OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga Är mellan 2006 och 2013 dÀr sambandetmellan omsÀttning, tillgÄngar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning om sambandet mellan omsÀttning,tillgÄngar och kostnader anvÀnds ett kvantitativt förhÄllningssÀtt. Resultatetbaseras pÄ regressionsanalys dÀr definierade statistiska modeller bygger pÄ tidigareakademisk forskning och kunskap.

Bakgrund:De internationella diskussionerna kring goodwill Àr och har alltid varit mÄnga. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget Àr en tillgÄng samt hur denna tillgÄng skall vÀrderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fÄtt allt större betydelse i företagen pÄ senare Är, bland annat genom de mÄnga IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och dÀrefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgÄngar i den ?nya ekonomins? företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen dÀr det amerikanska företaget Facebook vÀrderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. PÄ grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början pÄ 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga vÀrden pÄ företagen samt vilka faktorer som Àr viktigast vid företagsbesiktningar.VÄr problemformulering lyder: finns det nÄgra skillnader i förvÀrvsprocessen av nystartade It-företag jÀmfört med traditionella mogna bolag?UtifrÄn problemstÀllningen syftar studien till att utreda hur vÀrderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jÀmfört med traditionella mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv. Med denna komplexa problemstÀllning ansÄg vi ett hermeneutiskt synsÀtt och en deduktiv ansats bÀst lÀmpad. Den teoretiska referensramen Àr uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen vÀrdering.

Bakgrund och problem: NÀr ett noterat företag inom EU förvÀrvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvÀrvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehÄlleranvisningar för upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Standarden som Àr principbaserad angerdock bara att tillgÄngar och skulder ska vÀrderas till verkligt vÀrde, men inte hur processen attta fram dessa vÀrden gÄr till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir dÀrför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlÀgga analysprocessen vid upprÀttande av förvÀrvskalkylen. Det Àrav vikt för att kunna skapa en förstÄelse för hur företag i praktiken anvÀnder IFRS 3 vidupprÀttandet av en förvÀrvskalkyl.AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvÀrvet dÄköpeskillingen identifieras och allokeras i förvÀrvsanalysen.

Ett arbete eller ett yrke spelar en stor och avgörande roll i mÀnniskors liv. Det pÄverkar hur vi bemöter och dömer andra men ocksÄ oss sjÀlva. Yrken kan vara ett sÀtt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhÀllet. Hur vi betraktar yrket och dess utövare pÄverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett yrke anses ha pÄverkar vÄr sjÀlvuppfattning, men ocksÄ i vilken grad vi identifierar oss med det.