Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal.

Det Intellektuella kapitalet (IC) är en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsområdet och består av ett företags human- och strukturkapital, även kallat immateriella tillgångar. Genombrottet kring IC kom 1995 då Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gången i världen redovisade IC som ett tillägg i sin årsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nås ut till samhället via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill säga en relativt övergående innovation. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmän svensk press.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för ett antal läkemedels- och bioteknikföretag, vad gäller:- redovisning av forskning och utvecklingskostnader,- beslutsprocessen från ett projekts ide fram till en eventuell marknadsintroduktion,- att diskutera huruvida beslutprocessen och redovisningen stämmer överens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie. På detta sätt har vi studerat de objekt som undersökningen tagit fokus på. För att få en övergripande förståelse kring ämnet har vi gjort en djupgående studie över befintlig litteratur som berör ämnet. Vi har även valt att använda oss av personliga intervjuer, i syfte att erhålla bästa möjliga information från var och en av de tillfrågade.

Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

Introduction: Bokföringsnämnden started the K-project in 2004. The purpose was to collect rules and standards for different categories of companies in a complete set of regulations. Small businesses were given the option to choose between K3 which is the main regulatory and K2 which is a simplified regulatory framework. One specific difference between the regulations is that companies may not capitalize development costs if the company applies K2, this may causes problems for the companies that can give rise to such costs.Purpose: The purpose is to explain the problems that companies have identified in the choice of regulatory frameworks and the implications that may follow the specific rule in K2 on the company's activities and financial report.Frame of reference: K3 contains definitions and requirements that must be met so development costs can be capitalized in a company. Information presented in the financial statements should be relevant to the reader.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Intrångsundersökningsreglerna används av rättighetsinnehavare av immateriella rättigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstänkt intrångsgörare i jakt på bevis för intrångets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstänkta intrångsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, får en intrångsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrångsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan därför rättssäkerheten för företagshemlighet ifrågasättas.Denna risk har i praktiken visat sig vara påtaglig, främst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nå upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet.Detta har, i sin tur, lett till att regelverken har blivit för komplicerade för mindre företag.BFN har, på regeringens uppdrag, arbetat fram ett förenklingsprojekt, vars syfte är att samla redovisningsreglernai ett dokument. Vidare innehåller detta projekt många förenklingar och förtydliganden.K2 har bemötts av massiv kritik från olika instanser.Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor:·Vad är den generella uppfattningen av K2 och upplever användarna regelverket som förenklande?· Finns det några anledningar att inte tillämpa K2 i dagsläget?· Medför K2 några skillnader jämfört med gällande regler eller är det allmänna rådet redanpraxis hos mindre företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka de befintliga åsikterna om detta regelverk samt undersökaom användningen av K2 reglerna har inneburit en förenklad redovisning för användarnaav det nya regelverket.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett kvalitativt förhållningssätt och med en induktiv forskningsansats.Primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer.Regelverket: De största förändringarna med K2 är att reglerna är samlat i ett komplett dokument.Dessutom innehåller K2 färre redovisningsalternativ. Endast kostnadsslagsindelad resultaträkningtillåts, samt förenklade regler för periodisering och avskrivningar och förbud mot att aktiveraegenupparbetade immateriella tillgångar. Vidare har antalet tilläggsupplysningar minskat kraftigt.Slutsats: Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att applicera K2 i dagsläget,eftersom resultat av flera pågående projekt kommer att ha inverkan på K2.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angående nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett någon förbättring från det första året 2005 med IAS 36 jämfört med år 2006. Vi vill också undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgångarna som hänförs till goodwill.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats då vi tog vår utgångspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundärdata. Denna sekundärdata bestod av 102 årsredovisningar från sammanlagt 51 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det är fler företag som lämnat upplysningar år 2006 jämfört med år 2005.

Ekonomiskt bistånd är ett ständigt aktuellt ämne när det kommer till kommunernas socialtjänst. Under många år har en stadig ökning av både kostnader för ekonomiskt bistånd samt längd på bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av världens mest välutvecklade välfärder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistånd. Genom en metod som baseras på statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillräckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistånd i de svenska kommunernas socialtjänst.

Bakgrund: Idag förväntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet är därför aspekter som ingår i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad användas som konkurrensfördelar. Det räcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervärde utan en produkt måste dessutom förmedla immateriella värden, till exempel emotionella, identitetsförstärkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska värden kan detta få en större genomslagskraft när det gäller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft än traditionell marknadsföring.Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstå hur estetiska värden kan användas som konkurrensmedel.Genomförande: Undersökningen är baserad på sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushållsapparater samt en organisation som arbetar med design.Resultat: Undersökningen har visat på att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse på grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan påverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten.

Majoriteten av världens länder undertecknade år 1992 Kyotoprotokollet där de enades om att kraftigt minska utsläppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd beslutade att införa ett handelssystem med utsläppsrätter inom EU-området som 2005 inleddes med en treårig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utsläppsrätter, då det inte fanns någon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter påtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns några specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina årsredovisningar för år 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.