Ipendo Systems AB är ett företag som tillhandahåller en webbaserad tjänst, Ipendo Platform, för administration av immateriella rättigheter. De lagar och regler som reglerar hur immateriella rättigheterna hanteras skiljer sig från varje land och tjänsten måste då innehålla information om alla dessa. Dessa lagar eller regler, hädanefter regler, hålls uppdaterade utanför tjänsten i ett Exceldokument, därefter importeras de till Ipendo Platform manuellt. Innan det görs måste de valideras enligt förutbestämda restriktioner, detta för att de dels ska vara i rätt format för Ipendo Platform eller någonting annat som måste vara i rätt format.Syftet och motivationen till detta examensarbete är att man vill ersätta denna process med ett enklare webbaserat adminstrationsverktyg som låter back-office hantera och uppdatera reglerna och sedan själva utföra validering och importering. Detta gör att tid sparas och de personer som jobbar med att uppdatera regler får feedback direkt från valideringen istället för att man ska vänta på att en annan avdelning gör valideringen.

Bakgrund och frågor: Goodwill är en omdiskuterad post som redan under 1800-taletbeskrevs som riskfylld och opålitlig. Warren Buffett beskrev posten år 1983 som det överprisen, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvärv. Tillgången bedömsidag utgöra en ansenlig del av företags balansräkningar och är därför av betydande intresse förföretagens intressenter. Normsättarna IASB och FASB har båda utarbetat principbaseradestandards som vägledning för hur redovisning av tillgången bör ske. År 2002 inleddes ettsamarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellanregelverken.

Goodwillposten utgör i de flesta företag den största delen av de immateriella tillgångarna och har under lång tid varit ett av redovisningens största problemområden. Detta på grund av att det har funnits stora skillnader beträffande redovisningssätt av posten. Det leder till att revisorers beslutsfattande i stor utsträckning påverkar värderingen av dessa goodwillposter. Utifrån det är syftet med uppsatsen att undersöka revisorers beslutsmodeller vid goodwillvärdering. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre revisorer på tre olika revisionsbyråer.

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin årsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning är att den framtida ekonomiska nyttan är svår att mäta på ett tillförlitligt sätt, detta kan skapa svårigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och ställning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fått svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgångs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade därefter egna tabeller och diagram som skulle vara lättöverskådliga för läsaren. Av de resultat vi funnit kan vi både se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgångar även som dom är otydliga med hur det gått tillväga när hur de bedömt förmågan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

The first of January 2005 all companies listed on a stock exchange within the European Unionhad to implement International Financial Accounting Standards (IFRS) in their annual report.But is this regulation for the good or worse and does the benefits outweigh the cost? The goalwith the regulation is to make it easier for investors, shareholders and other stakeholders tomake financial decisions, compare domestic as well as international companies at the samecondition. One of the differences with the introduction of the new regulation is IFRS 3 thathandles business combination and how goodwill and intangible assets from the acquiredcompany should be accounted for. The objectives of our dissertation is to identify those listedcompanies that have made one or more acquisition between the years 2005 to 2006 andmeasure their level of disclosure concerning goodwill and intangible assets through theacquisition. We concluded trough the results that positive accounting theory and systemorientated theory didn?t explain all the verities in the companies? disclosures.

Tidigare forskning har visat att tillga?ngen till sociala välfärdstjänster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begränsad. Vissa klienter har erfarenhet av dåligt bemötande av personal inom välfärdstjänster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebär att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rättigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva hur professionella i västra Australien, främst inom det sociala arbetet men även relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgång till sociala välfärdstjänster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rättigheter.

Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat fråntillverkande industri till tjänsteproduktion så har vårt samhälle i enlighet med detta fåttkaraktären av en mer kunskapsbaserad ekonomi. På senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs är ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. Då det kan konstateras att design är viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett värde, är det för en investerareviktigt att detta värderas på ett relevant sätt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det är således, ur företagens perspektiv, viktigt att lämpliga värderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillåter idag att en internt upparbetad immateriell tillgång, såsom design,värderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvärde.

Syftet med uppsatsen är att undersöka relationer mellan ett varumärke i som erbjuder servicetjänster och unga konsumenter. Syftet besvaras genom fyra frågeställningar gällande varumärkets kommunikation, hur konsumenterna uppfattar varumärket och hur konsumenterna relaterar till varumärket. Undersökningen teoretiska ramverk består av teorier och begrep inom området public relations, centrala begrepp är märkeslojalitet, position, identitet och image.Undersökningens empiri är insamlad genom en deskriptiv anals av varumärket 3, två informantintervjuer med säljare på 3 och två fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter. Empiri är analyserat genom en innehållsanalys och de slutsatser som framkom är att relationen mellan konsumenter och varumärke är skev, där varumärket kommunicerar en image som inte uppfattas likadant av konsumenterna. Det framkom även att den relation som konsumenterna har till varumärket är en form av märkeslojalitet som grundar sig mer på bekvämlighet än ren lojalitet..

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ?mjuka? delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde.

En revisor har ett stort ansvar då de ska försäkra företagets intressenter att redovisningen är tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvåras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard är IFRS 3 som behandlar rörelseförvärv. Detta då klassificeringen av övervärden, enligt tidigare forskning, är ojämnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försäkra att standarderna tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt, men frågan är om det verkligen görs i praktiken.

I och med den nya lagstiftningen hoppades Antipiratbyrån och dess medlemsorganisationer att nedladdningen av musik och annan upphovsrättskyddat material skulle upphöra eller minska. Detta har den inte gjort samtidigt som det hela tiden kommer nya tekniker som gör det möjligt att gå förbi lagstiftningen, detta beror på att lagstiftningen upplevs som luddig. Efter den 1:a juli 2005 har det blivit olagligt att ladda ner upphovsrättsskyddat material. Trots detta förbud fortsätter personer att ladda ner, kan detta bero på att de saknar moral eller är det så att personerna har missuppfattat gällande lagstiftning? Denna uppsats undersöker endast de rådande förhållanden i Sverige.