This essay is written at the university of Linköping and is a part of the teachers education. The intire essay is available on CD-rom. Its content is directed towards teachers who entirely or partly works, or want to work, in computereducation. The CD-rom contains both textmaterial and presentations, with teacherinstructions, wich are directly appliable in teaching computers. The teachingmaterial on the CD-rom is based on an empiric survey with different computerteachers.

Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning går till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frågeställningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingår samt vad testerna, som en elev får gå igenom innan en diagnos kan ställas, fokuserar kring. Det finns väldigt många definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera några som både har likheter och skillnader. Vidare nämner jag olika symtom som är viktiga att uppmärksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet från remiss till diagnos, vilka delar som ingår i en utredning och vad som är viktigt att undersöka för att få en helhetsbild av eleven och kunna kartlägga svårigheternas karaktäroch omfattning.

Syftet med denna studie är att undersöka fem olika förskoleklasser i olika områden med flerspråkiga elever och enspråkiga elever och intervjua sex olika förskollärare.Vi fokuserar på hur förskoleklasserna arbetar med läs- och skrivinlärning och modersmålsundervisning. De frågeställningar som vi vill få besvarade i vår undersökning är: Hur organiseras undervisning i läs- och skrivinlärning i förskoleklasserna? Är det någon skillnad i upplägget av undervisningen i barngrupper med flest flerspråkiga barn jämfört med barngrupper med flest enspråkiga barn? Och hur ser modersmålsundervisningen ut i förskoleklasserna och hur menar förskollärarna att detta påverkar elevernas språkutveckling?Syftet med vår C-uppsats är att studera olika förskoleklassers verksamhet där vi fokuserar på hur förskollärarna uppfattar arbetet med läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Och hur förskollärarna menar att elevernas modersmål påverkar deras språkutveckling..

The purpose of this essay is to investigate Swedish as a second language acquisition in a group of students with diverse culturul backgrounds. my intension is to find out if a dialogical posture in teaching with focus on the students earlier knowledge,experianses, thoughts and feelings, will contribute to a teaching enviroment where the students can express them selves and listen to each other. the teachers task is to help the students to explore their own thinking.According to the theoretical base of the essay, sucessfull second language asquisition occours in a meaningsfull context through dialogue and interaction between students and teacher as well as between student and student.I have used a qualitative method consisting in participating as a teacher in this group of second language learners during four lessons, observing, taking notes and writing diary. The teaching material used during the lessons was a book (fiction but based on a true story) and the dialogue in the group proceeded from the story we read together..

Historieämnet har efter politiska beslut under en längre tidsperiod kotinuerligt vidvarje läroplansskifte fått minskad tidstilldelning, men har utifrån styrdokumenten fåttstora mål att uppfylla. Styrdokumenten ger även möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgångspunkter för undervisningen,tidsbegränsningen leder till att begränsningar i materialmängden måste göras, målenkräver att eleverna skall få en varierande undervisning med många infallsvinklar,mängden historiskt material som kan användas är mer eller mindre oändlig. Syftetmed denna uppsats är att undersöka hur lärare planerar sin undervisning i kursenHistoria A på gymnasiet. Fyra lärare intervjuades kring hur de gör när de planerar sinundervisning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka perspektivet hållbar utveckling i läroböckerna.Studien består av två delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfår i läroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillväxt ochhållbar utveckling som förmedlas i läroböckerna. Som empiriskt material för studien användsläroböcker som är framtagna för gymnasieskolans kurs Samhällskunskap 1b och är skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga läroböcker behandlar hållbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Både vad gäller utrymme och vilka idéer som förmedlasså råder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jämförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktär visar det sig att de läroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, även gör det i 2011 års läroböcker..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Det här examensarbetet behandlar Suzukipedagogiken och barns upplevelser av föräldrars aktiva stöd och engagemang när deras barn lär sig spela ett musikinstrument. Undervisningsmetoden bygger på interaktionen mellan elev, förälder och lärare, vilket utgör Suzukipedagogikens hörnstenar. För examensarbetets utförande valde jag ut fyra informanter, utifrån kriteriet att de skulle ha haft minst en förälder som utövar musik som amatör eller professionellt. Vidare skulle två informanter ha undervisats på ett sätt med anknytning till Suzukipedagogiken, och de andra två skulle ha undervistats inom ramen för traditionell instrumentalundervisning. Motiveringen till urvalet var att därmed kunna jämföra informanterna mot deras olika bakgrunder av undervisningsmetoder.

Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen.

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande barnsyn samhället bör genomsyras av.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare.