SammanfattningSyftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebär för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar sjundeklassares motivation gällande läsning. Detta görs genom att få en uppfattning om elevers resonemang kring läsning och en inblick i hur de hanterar svårigheter och motgångar relaterade till läsning.Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i två grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga läsare, starka läsare och elever som varken utmärker sig som svaga eller som starka läsare. Eleverna lämnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till läsning. Materialet som samlades in sammanställdes sedan, analyserades och diskuterades i förhållande till teorier om läsning och motivation.Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och läsning.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Det här är en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom äldreomsorgens särskilda vård- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor från ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehållsanalys där huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjälp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrån resultat och analys är att undersköterskornas arbete är präglat av en mängd etiska val, men också av olika aktörers intressen som påverkar dessa val och vilka ibland försätter undersköterskorna i svåra lojalitetskonflikter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

BakgrundUtifrån den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar också att rolleken ger barnen möjlighet att testa på olika roller och detta främjar barnens identitetsutveckling då de så småningom hittar sig själva med hjälp av den här leken.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, där nio intervjuer genomfördes med respondenter på två förskolor i Halland och två förskolor i Småland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 år och 30 år.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en påverkan på deras liv. Det påverkar hur de blir som medmänniskor, det hjälper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och därigenom hittar barnen sig själva. Det framkom också att pedagogerna anser att genom att testa olika roller får barnen möjligheten att hitta sig själva och bli medvetna om vem dem är.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om KME-pedagogens yrkesidentitet. Vi ville undersöka om nedläggningen av utbildningen har någon betydelse för KME-pedagogens yrkesidentitet och i så fall hur. Följande frågeställningar undersöks: Hur ser en KME-pedagog på sin yrkesidentitet? Har införandet av lärarlegitimationen påverkat verksamma KME-pedagogers yrkesidentitet? Uppsatsen bygger på intervjuer med fem tidigare KME-studenter på Malmö Högskola samt en intervju med Göran Levin, tidigare utbildningschef på Malmö Högskola. Samtliga intervjuer är av kvalitativ art.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskola och skola förhåller sig till leken som metod för lärandet. Hur de uttrycker sig och tänker kring begreppet och hur deras förhållningssätt kan förstås och tolkas mot bakgrund av detta. Detta har förankrats i teorier om lärandet och satts i relation till verksamheternas styrdokument Lpfö98 och Lpo94. Uppfattningen att det finns en nära relation mellan lek och lärande har under arbetets gång blivit starkt framträdande inte bara i förskolan utan även i skolvärlden. Vår empiriska del består av sex kvalitativa intervjuer i både förskola och skola, där förhoppningen var att intervjuerna skulle ge en bild av hur verksamma förskollärare och lärare uppfattar undersökningsområdet.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på elever med tillskriven dyslexidiagnos erfarenheter av läs- och skrivinlärningen samt vilka arbetssätt de har uppfattat som mest givande. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om hur elever har upplevt sin skoltid och vad som karaktäriserar en god dyslexipedagogik. Vi har även i bakgrunden tagit upp olika arbetssätt och perspektiv på läs- och skrivinlärningen. För att studera vårt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer med tre elever med tillskriven dyslexidiagnos som alla går på gymnasiet. Intervjupersonerna har gett oss information om hur pedagoger ska arbeta för att hjälpa och stötta dem på bästa sätt.

En studie som är baserad på intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Alla människor bär på erfarenheter och upplevelser av olika slag. Frågan är hur våra tidigare erfarenheter påverkar oss. Studien belyser några lärarstudenters berättelser om mötet med ämnet matematik från grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhållen undervisning av betydelse för utvecklingen inom ämnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att påverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig på lärarstudenters berättelser användes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med studien har varit att undersöka effekten av könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning ur ett genusperspektiv samt vad som egentligen är att föredra, enligt pedagogerna. Med effekten åsyftas parametrar såsom betyg, klassrumsklimat och den generella attityden gentemot de båda undervisningsformerna. Studien bygger på fyra frågeställningar för att kunna besvara detta. Undersökningen vill belysa hur den allmänna uppfattningen råder på skolorna om könsintegrerad respektive könssegregerad idrottsundervisning. Fortsättningsvis behandlas även påverkan på klassrumsklimatet samt betygen. Studien har genomförts med hjälp utav semistrukturerade forskningsintervjuer med ett fastställt intervjuschema.

The purpose of this essay is to examine when teachers choose to discuss mathematics withstudents rather then just talk about mathematics. A definition where used to distinguish betweenan interaction that is not a discussion and an interaction that is a discussion. This definition hasbeen created by drawing ideas from other works into making a quite simple definition whichtherefore is easy to observe. The discussions are also separated into two different kinds ofdiscussions. The first and most common category of discussion are one where only imitativereasoning is used.

Syftet med följande arbete är att granska hur lärare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella målen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla växt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krävs en allmän specialpedagogisk kompetens hos alla lärare för att kunna få en skola för alla. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen såg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förväntades av eleven efter en placering i liten grupp.