Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barn upplever sin vardag på dagis. Detta har jag försökt ta reda på genom att vara med på ett dagis under två veckors tid. Där har jag sedan observerat och samtalat med barnen i deras vardag. Det är främst samtalen med barnen som ligger till grund för undersökningen. Jag har använt mig av kvalitativ metod och den fenomenografiska ansatsen som metodologiska verktyg, samt Alfred Schütz och Johan Asplunds begrepp och resonemang som hjälp för att begripliggöra materialet.

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu?s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis.The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu?s perspective.

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret.

I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnären Allison Katz utifrån campbegreppet och ettperformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan läsas som en kritik avexisterande estetiska kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgår främst från CharlesSanders Peirce teckenlära. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettperformativitetsteoretiskt perspektiv, där campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om performativitet och Judith Butlers normkritiskaperformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser är både semantisk och performativ. Dessa två nivåer går inte att skilja från varandra,utan är intrikat sammanvävda i Katz verk där kritiken av hierarkier och kategorier framträder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod..

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvårigheter är vanligare än mantror, numera är det lagstadgat att dessa barn har rätt till trygghet, bådei hemmet och på förskolan. Pedagogernas roll har fått större betydelsei barns utveckling och lärande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppväxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primära anknytningsperson. Hurarbetar lärarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: Vår studie visar att vi har i våra intervjuer upptäckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fått någon information angåendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och därmedförlorat sin primära anknytningsperson. Sina kunskaper har de fåttfrån föräldrarna till de adopterade barn som de mött..

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares medvetenhet och resonemang kring individanpassad idrottsundervisning i ämnet Idrott och hälsa samt undersöka om de tar hänsyn till de enskilda individerna i sin undervisning och i så fall vilka metoder de använder sig av. Undersökningen innefattar även lärare i ämnet Idrott och hälsas syn på möjligheter och svårigheter med individanpassad idrottsundervisning. En kvalitativ studie har genomförts, då åtta lärare i ämnet Idrott och hälsa, i år F-5, observerades under sina idrottslektioner, varpå de sedan intervjuades om sin syn på individanpassad idrottsundervisning. Majoriteten av respondenterna arbetade inte med individanpassad idrottsundervisning, det framkom under både observationerna och intervjuerna. De intervjuade ansåg dock att eleverna skulle få en mer positiv bild av idrott och rörelse om de fick valmöjligheter under lektionerna.