Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den.

Vad är det som påverkar en musikers prestation i inspelningsstudion? Vilka av dessa faktorer kan jag som producent påverka under ett inspelningsprojekt? Syftet med uppsatsen är i första hand att utforma en metod för att ta reda på faktorer som jag kan påverka och på så vis höja prestationen hos musikern. Den praktiska delen består av tre olika inspelningstillfällen i DAVES, Linköpings universitets inspelningsstudio på Campus Norrköping. Resultatet av studien visar att musikerns prestation står i direkt relation till studions kreativa miljö. Det ska dock påpekas att detta resultat endast gäller för intervjupersonen och att studien omfattar en person.Vad som upplevs som kreativ miljö varierar naturligtvis mellan olika människor och kan därför inte generaliseras.

Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ?svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning?.

Empirical research shows that a possible reason why Swedish students mathematical knowledge deteriorates can be a too big focus on imitative reasoning, i.e. recalling solutions or follow algorithms, and a lack of creative mathematical reasoning, i.e. when a student construct his/her own solution and motivates its plausibility with mathematically well-founded arguments. The purpose of this study is therefore to examine if, and in what way, lecturers can provide students an opportunity to learn creative reasoning by simulating creativity in their presentations of examples. Six lectures were observed and 22 task situations were analyzed with respect to three aspects; reflection, plausibility and mathematical foundation, which are to be present in the situation if the reasoning will be seen as simulated creative.

Uppsatsen utgår från syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrån poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen.Mensdiskurser ska förstås som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fånga genom att analysera vad som här kallar mensrådgivningslitteratur. Därutöver har fyra unga tjejer som fått mens intervjuats om hur de förhåller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. Utifrån tre teman har därefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hämtats från Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter.

Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inställning kadetter och deras anhöriga har tillutlandstjänst och diskutera möjliga orsaker till de olika åsikterna. Andra frågor som belyses är omde som genomfört utlandstjänst innan de börjat utbildningen upplevt några men efter sintjänstgöring och hur de anhöriga sett på denna tjänstgöring. Då tidigare forskning rörandekadetters och deras anhörigas syn på utlandstjänst saknas, utgör uppsatsen ett begränsat menviktigt empiriskt bidrag. Kring denna empiri förs ett resonemang om hur den nya sortensofficerare kan tänkas fundera i dessa frågor.Bland de resultat som kan utläsas är att kadetterna i OP 08-11 ser sina anhörigas åsikt som enviktig del i sin motivation för att göra utlandstjänst. Större delen av de svarande ser också självapositivt på en framtida utlandstjänst.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att även näringsidkare kan använda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrättslig snedvridning i förhållande till de näringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sådana konsekvenser kan det ändock vara motiverat. Därför måste dessa aspekter vägas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter såsom näringsidkarens skyddsvärde och effekter på samhället samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att få.

The purpose of this study is to examine what view librarians have on reading promotion for adults, in particular reading circles, and in which way earlier experiences, education and competence form this view. To what extent, if any, do perceptions of professional identity influence the interest to carry out some kind of reading circles for adults?Our study is based on qualitative interviews with librarians, both those in charge of reading circles in libraries and those who are not. As theoretical starting point we have used Andrew Abbott's work on theory of professions and Jofrid Karner Smidt's thesis on literary preferences and different kinds of mediation of literature. For our analysis we will also use earlier studies on the subject to place our study in a wider context.Our conclusions show that the librarians in our study have an ambivalent view on their profession and professional identity.

The aim of this masters thesis is to examine how some childrens librarians in public libraries reason about Wahlströms series books. During the 1970s, there was a discussion about the series books, and the general meaning was, among other things, that the books should not be available at libraries. Therefore, we also want to study if the arguments for and against the series books presented today are any different than those presented in the 1970s. For this examination, two methods have been used. We have done qualitative interviews with nine childrens librarians, and in order to find the arguments presented in the 1970s, we have studied the literature regarding the mentioned discussion.

Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara.

I min studie har jag intervjuat sammanlagt åtta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda på likheter och skillnader i pedagogernas syn på utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen påverkar barns lärande. Alla pedagoger ansåg att utomhuspedagogik innebär aktiviteter/lektioner utomhus som är utformade på ett lärande sätt och några talade om uteövningar som främjar barnens lärandeprocess. Pedagogerna såg många möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som främjar lärandeprocessen.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

I takt med att industrisamhällets fabriker tystnar övergår vi till ett informationssamhälle där råvarorna är idéer som förädlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring äldre miljöer kan förklara den förvirring som råder kring vad som egentligen är autentiskt. Begreppet autenticitet är i sig dock lika förvirrande. Genom att vända bort blicken från människors användning av begreppet per se och istället undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstå kreativa processer, utveckling av idéer, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Upplevelseindustrin kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kreativ utveckling och existentiella känslor av att vara med i ett större sammanhang.