Sökresultat:
820 Uppsatser om Imaginära rummet - Sida 33 av 55
Digital hantering av kontrollÄtgÀrder för kommunala fasigheter
Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse för moss-sedumtakets bullerdÀmpande egenskaper. Jag kommer Àven att försöka förutsÀga med hjÀlp av akustikteori vilken utav de tvÄ olika uppbyggnadssystemen av moss-sedumtak som ger den bÀsta bullerdÀmpande effekten.MÀtningarna kommer att bestÄ i att registrera ljudtrycksnivÄn i rummet, vid varje oktavband i frekvensomrÄdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken pÄ differensen i ljudnivÄn ger en bild av i vilket frekvensomrÄde som ljudabsorptionen Àr effektivast. För att ytterliggare öka förstÄelsen för hur moss-sedum absorberar ljud sÄ kommer Àven absorptionsfaktorn att berÀknas.
Etiken och rummet : - om det sociala arbetets etik i rumsliga sammanhang
In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlÀnda invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.
Att "bli" en svensk expatriate : Rums- och identitets(re)konstruktioner ur ett postkolonialt perspektiv
Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett sÄ kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar betrÀffande hemlandet och dess invÄnare.
à rsta havsbad i mitt hjÀrta : en renÀssans för badlivet
Mitt magisterarbete ?Utveckling Ă
rsta Havsbad? Ă€r ett projekt som innefattar undersökning, skissutredning samt en gestaltnings idĂ© kring det publika rummet i Ă
rsta havsbad. Bakgrunden till mitt arbete kommer frĂ„n att jag Ă€r uppvĂ€xt varje sommar i Ă
rsta Havsbad vilket ger det en speciell plats i mitt hjĂ€rta. Ă
rsta Havsbad har sucessivt Äldrats och en upprustning behövs, hur fÄr man in pengar till omrÄdet?Efter efterforskningar hos Haningekommuns statsbyggnadskontor vet jag att en ny detaljplan för omrÄdet arbetas fram.
LuleÄ : Södra Hamnplan
LuleÄ-         SÄsom stad, i naturen, med rum, sÄ, som mÀnniskanStrikt rutnÀtsplanerat, belÀgna inom de givna tomtgrÀnserna Àr byggnaderna i LuleÄ stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frÄnkopplat nÀtet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata fÄr himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material Àr varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En kÀnsla av nybyggaranda rÄder. Tre minuters lugn promenad frÄn stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invÄnare.
Ăvervikt och fetma hos barn : Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vĂ„rdens insatser
Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna Àr hittade pÄ databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör förÀldrarna introducera för barnen redan i tidig Älder, eftersom barnen fortsÀtter leva med de vanor de lÀr sig i barndomen. FörÀldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sÀtta grÀnser för hur mycket onyttig mat barnen fÄr Àta och alltid se till att barnen har tillgÄng till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.
FörÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus
Vara förÀlder till ett barn som Àr inneliggande pÄ ett sjukhus Àr komplicerat, svÄrt och upplevs olika av förÀldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att förÀldrarna kÀnde sig besvÀrliga och var rÀdda för att störa nÀr de behövde be om hjÀlp.
Upplev i skolan: en litteraturstudie om hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet i det pedagogiska rummet
?Hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets vÀggar? Àr en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination pÄ institutionen för Musik och Media vid LuleÄ tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte Àr att ge en bred överblick av förutsÀttningarna för kreativitet. Jag kommer ocksÄ studera vilka metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt forskningen beskriver som kreativa verktyg.
Inferno Strobocop LED
Sigtuna Àr en av de Àldsta stÀderna i landet. Kyrkan S:t Olof Àr en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmÀtning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. FrÄn museets hÄll ville man dÀrefter att hela ruinen skulle mÀtas upp tredimensionellt för att pÄ ett bÀttre sÀtt kunna analysera komplicerade kronologiska hÀndelser och förÀndringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att Ästadkomma en fullstÀndig bild av en byggnad genom tvÄdimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet pÄ ett mer fullkomligt och verklighetstroget sÀtt.
UtvÀrdering av ljudkvalitet i fordon: projektering av metod och lyssningsrum
Ljud pÄverkar oss vid valet av produkt mer eller mindre medvetet och Àr en indikator pÄ en produkts kvalitet. Vikten av god ljudkvalitet hos företagets produkter Àr alltsÄ en faktor att konkurrera med. För att veta om att man Àr pÄ rÀtt vÀg vid produktutveckling Àr dÀrför lyssningstest ett sÀtt att försÀkra sig om att man uppnÄtt konsumenternas förvÀntningar angÄende ljudkvaliteten hos sin produkt. I detta arbete beskrivs de akustiska faktorer som pÄverkar ljudets autenticitet vid Ätergivningen vid de olika Ätergivningsmetoder som gÄr att anvÀnda sig av vid lyssningstest. Beroende pÄ om hörlurar eller högtalare anvÀnds stÀlls olika krav pÄ akustiken i rummet.
Vege stationssamhÀlle - om att bygga levande samhÀllen i en marknadsanpassad planering
Helsingborgs kommun fÄr ett nytt tÄgstopp lÀngs med VÀstkustbanan mellan
Helsingborg och Ăngelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r
stort nog för detta. Orten har fÄtt arbetsnamnet Vege.
Kommunen menar att det som kommer att efterfrÄgas i Veges lÀge Àr tomter för
fribyggen och gruppbyggda smÄhus. De uttrycker en farhÄga för att Vege skall
komma att bli en sovstad dÀr bilen har den centrala rollen och att underlaget
för stationen inte blir stort nog.
UtgÄngspunkten Àr att det efter modernismen skedde en förÀndring i svensk
planering. FrÄn att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med
vÀlfÀrd Ät alla till att prÀglas av individualism och marknadsanpassning.
Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att prÀglas av
marknadens villkor dÀr kommunen mera Àr en förhandlingspart.
Förskolebarns inomhuslek ur ett genusperspektiv
Detta examensarbete handlar om förskolebarns (3-5 Är) lek inomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur flickor och pojkar anvÀnder och leker i innemiljön pÄ förskolan, samt vilket lekmaterial de vÀljer i sina lekar. Dessutom vill jag undersöka om det Àr nÄgra skillnader och likheter mellan flickors och pojkars lekar och val av lekmaterial. DÀrför har jag valt följande frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder flickor och pojkar innemiljön pÄ förskolan i sina lekar? Vilka typer av lekmaterial anvÀnder flickor respektive pojkar i sina lekar?
I arbetet har jag anvÀnt mig av forskning om lekmiljö, lek, lekmaterial, flickors och pojkars lek och gemensam lek.
Konstmuseum i Uppsala
Konstmuseum i Uppsala Ă€r delvis ett transformationsprojekt men ocksĂ„ ett tillĂ€gg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrĂ„n en övergripande frĂ„gestĂ€llning: Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen KatalinÂomrĂ„det, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frĂ„gor kring framtidens rum för konst vĂ€ckts och behandlats. MĂ„let har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utstĂ€llningen dĂ€r besökaren rör sig Âgenom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och omÂarbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ÂKonstmuseet tar hela platsen i ansprĂ„k.
UppehÄllstillstÄnd pÄ grund av sÀrskilt ömmande omstÀndigheter : barnets bÀsta i frÀmsta rummet?
MÄlet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vilket inflytande den militÀraverksamheten har pÄ de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som stÄr förgrundlÀggande militÀr utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpÄ regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pÄgÄr under 3 mÄnader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anstÀllning inom försvarsmakten. De metoder somanvÀnds i undersökningen Àr deltagande observation och enskilda intervjuer, dÀr fem ungakvinnor och fem unga mÀn intervjuas.
Förskolans miljö och dess inverkan pÄ barns könsskapande
I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats.
Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr.
Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.