The purpose of this study is to examine immigrants' experiences of social services' treatmentand their expectations of social services. In this study we have used the following questions:how immigrants have experienced the treatment of the social service, the way in whichimmigrants would like to be treated by social services as well as what kind of beliefs andexpectations immigrants have concerning the social services' duties and powers. We haveused a qualitative method in the study that consists of ten semi-structured interviews. Thetheoretical concepts we have used are culture, ethnicity, cultural competence, professionalismand social psychology. The survey reveals a majority of negative experiences, such as afeeling of being ?tossed around?, suspicion and discrimination by the caseworkers due to theethnicity of the respondents.

The aim of this M.A.-thesis in social work is to problematize the assimilatoric concept of integration and its discourses in a postcolonial perspective in relation to social work in Denmark.As a support theory I use symbolic interactionism. By using these theories I show how the concept of integration and its discourses, when its aim is assimilatoric, can be understood and problematized with concepts as binary oppositions and hegemony.It is shown that the construction of the discoursive other is a useful term as an instrument of interpretation of power in general. The relevance to social work in relation to the social workers double powered positions, professional and cultural power to define 'the other', in social work with ethnic minorities is shown in relation to the post colonial perspective with support of symbolic interactionism. The white western world hegemony and the social workers power positions in relation to the clients fits to the theoretic frame chosen in the thesis.A second aim in this thesis is to point to new ways for social work and to the necessity to reflect over a globalized world characterized by international migration, ethnic relations and diversity..

Det egna modersmålet utgör kärnan i en individs identitet och är centralt för känslan av social och kulturell tillhörighet. Särskilt viktigt blir det egna språket i mötet med en ny kultur och ett nytt språk. Att få använda sitt modersmål i det mötet kan bli en säker väg in i allt det nya. Många andraspråksforskare menar att det råder stor enighet inom forskningen idag om modersmålets viktiga betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling och andraspråksinlärning.                      Syftet med följande arbete är att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en språkinlärningsmodell, MBV, modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten på Vallbacksskolan i Gävle samt visa på några möjliga utvecklingsområden för den alfabetisering som jag är engagerad i. Om en analfabet får instruktioner och förklaringar på sitt modersmål ökar förståelsen i inlärningen och både modersmålet och andraspråket utvecklas positivt. En modersmålslärare skulle kunna ge eleverna en djupare förförståelse till presenterade ord och begrepp.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

Under de senaste åren så kan man se en ökning av personrån och det är i huvudsak relaterat till brottslighet med ungdomar inblandade. Vi vill dock påpeka att om man skulle läsa i statistiken så är ungdomsrån inte högt representerat i den allmänna brottsstatistiken. I de anmälningar som vi studerat har det kommit fram att objekten för rånarna är i huvudsak mobiltelefoner och kontanter. Både gärningsmän och målsägare har mestadels varit män, även om det dock förekommer kvinnor både bland målsägare och i fåtal fall också som gärningsmän. Det vi också har sett är att andra generationens invandrare är kraftigt överrepresenterad.

Syftet med studien var att ta reda på brottsbekämparnas tankar och idéer angående fenomenet cannabissmuggling till Sverige, hur de anser att man bäst skall göra för att minska eller få stopp på smugglingen av cannabis. Undersökningsgruppen består av åtta brottsbekämpare som arbetar i brottsbekämpande myndighet (polisen & Tullen) med god insyn i cannabisproblematik. Brottsbekämparna intervjuades med en semistrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att bl.a. bekämpa smuggling av cannabis. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och rational choice-teorin samt tidigare forskning.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning.  Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

Det är många människor med utländsk bakgrund som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sätt att integreras i det svenska samhället är att göra praktik. Det finns många olika aktörer som arbetar med att hjälpa människor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlätta invandrade individers integration på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande praktik i arbetslivet för praktikanter med utländsk bakgrund och språksvårigheter.

The purpose of this thesis is to explore what possibilities Swedish public library has to work with and promote integration. The possibilities are examined on the basis of internal requirements of integration, the role of public library in the civil society and its policy documents. Further, the thesis examines what Swedish National library politics could contribute to this particular field. The experience of integration politics shows that a genuine commitment from all parts of the society is required in order to build an integrated society. The part of a society that public libraries are closest to and have the greatest impact on is undoubtedly the civil society.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.

Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Jag blev intresserad av den kulturella mångfalden genom att jag under mina praktikperioder såg att barn från andra länder blev utanför på grund av bristande kunskap i svenska och på grund av sitt utseende. Syftet med min undersökning blev att ta reda på hur vi arbetar med den kulturella mångfalden utifrån invandrarbarnens perspektiv. Resultatet visar att vi som arbetar på fritidshemmen saknar kunskap om hur vi ska arbeta med den kulturella mångfalden. Det syns inte i vår verksamhet att det finns barn från andra länder och vi vet väldigt lite om de här barnens bakgrunder och hemländer. Resultatet visar att det finns skillnader bland pedagogernas uppfattning om barnens nyfikenhet av invandrarbarnens kulturer.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.