Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Under de senaste åren har sponsringsintäkter ökat i världen. Sett i monetära tal utgör sponsring den näst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring är inget nytt fenomen utan har pågått länge och traditionellt sett är det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som däremot ökar mest i Sverige är kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintäkterna utan dessa har den lägsta tillväxten när det kommer till kulturella evenemang. På flera ställen runt om i världen talas det om kulturell tillväxt, att med hjälp av kultur utveckla samhället.

Bakgrund: Njurinsufficiens även kallat njursvikt är ett tillstånd då njurfunktionen är nedsatt. Hemodialysbehandling kan då bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgår hemodialysbehandlingen på sjukhuset vanligtvis tre gånger per vecka, cirka fyra timmar per tillfälle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrån ett livsvärldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt användes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vår systematiska litteraturöversikt användes åtta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

När glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstäderna, och man lämnar ofta släkten kvar på hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nära relationer till vänner man får, och inte uppbyggda på släktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de främmande förorterna, där inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sådan?.Om man då mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfästning?    I mitt fall finns ingen familj kvar där, föräldrarna är döda och syskonen är spridda över landet.

Introduktion: När föräldrarna fått beskedet att deras barn fått diagnosen schizofreni väckte det många tankar och känslor. Farhågor bekräftades då deras barn förvandlats till en främling. Kan andra människor som inte har samma erfarenhet verkligen förstå vad föräldrarna går igenom?Syfte: Föräldrars känslor och upplevelser när deras barn fått diagnosen schizofreni.Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar i Databaserna CHINAL och Pub Med, Psych Articles and Psych INFO genom Göteborgs Universitets Bibliotek.

Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom.Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram.

Bakgrund: Sjuksköterskan utsätts ständigt för emotionella utmaningar i mötet med patienter. Empati och ett professionellt förhållningssätt är grundläggande kompetenser för att möjliggöra god omvårdnad och för att lindra lidande för patienter och anhöriga. Om sjuksköterskan inte kan hantera sina känslor kan dessa möten ge upphov till att hennes/ hans hälsa riskerar att påverkas negativt. Individen hanterar svåra situationer känslomässigt och praktiskt med hjälp av olika copingstrategier. Inom människovårdande yrken kan framgångsrika copingstrategier innebära att ångesten inför vissa situationer blir mindre.

I Sverige arbetar cirka 100 000 sjuksköterskor, en stor del av dessa arbetar inom akutsjukvård. Mötet med patienter i akuta skeden innebär ofta kaosartade situationer som är känslomässigt påfrestande för båda parter. Som sjuksköterska möter man rädsla, ångest, sorg och andra påfrestande situationer nästan dagligen. Utsätts sjuksköterskan för nämnda situationer samtidigt som nästintill allt fokus läggs på patienten är risken stor att sjuksköterskans arbetssituation blir ohållbar. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svåra situationer inom akutsjukvården.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

IntroduktionDet är en livsomvälvande händelse både fysiskt och psykiskt att genomgå rektumamputation på grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebär för patienterna.Det behövs därför ökad kunskap för att på ett bättre sätt kunna förstå och ge omvårdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av vad det innebär att genomgå rektumamputationpå grund av rektalcancer. Frågeställningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpåverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? Förändras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden är kvalitativ och utgår från ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.