Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av Idrottspsykologi och Idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en Idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för Idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot Idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året.

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik.Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av Idrottspsykologi?Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer?MetodKvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga.Resultat3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med Idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk.

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning. Syfte:Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning.Metod:Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats.Resultat:Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning.

Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av Idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av Idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda Idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av Idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder Idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder Idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde Idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av Idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av Idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av Idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda Idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av Idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder Idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder Idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde Idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av Idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

The combat mission is an extreme situation with high demands of the soldier. Killing might very well be necessary. Before a mission a soldier can experience stress due to these factors. The purpose of this paper is to find methods to handle stress due to an upcoming combat mission and to the prospect of having to kill. The main questions of this essay: -How can certain parts of the physiological psychology improve a soldiers ability to perform a mission? ? Is the Swedish soldier mentally prepared to kill? The theory for this essay has been described using litteratur by experts within the field, and the results thereafter discussed.

Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet..

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.

Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv och somatisk ängslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tävlingsrelaterad ängslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare på elitnivå, samt att undersöka möjligheten att predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån typ av motivation. Ett frågeformulär, grundat på två validerade instrument om motivation och tävlingsrelaterad ängslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och män på elitnivå. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk ängslan/oro än männen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tävlingsrelaterade ängslan/oron utifrån grad av inre eller yttre motivation.

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.