Vårt syfte är att med spel, lek och charader försöka få eleverna att lära sig den svenska grammatiken på ett enkelt och roligt sätt. Vi vill också utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vår alternativa metod med spel och lekar som grund för inlärningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi själva inte speciellt inspirerande. Därför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

Vårt syfte med uppsatsen är att få insikt i hur revisorerna själva ser på sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi få en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motåtgärder och uppdragsfrånträden. Till vår hjälp har vi använt teorier om hot mot oberoendet för att forma vårt frågeunderlag.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader.

Vårt syfte är att ta reda på hur tre- till sexåriga förskolebarn beskriver rörelse. Frågorna som vi vill ha svar på är vad rörelse är, hur de rör på sig, hur de vill röra sig och var de vill röra sig samt var-för de rör på sig.I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuat 19 stycken barn i åldern tre till sex från två olika förskolor.I intervjuerna framkom det att förskolebarn beskriver rörelse som någonting de utför med hjälp av sin kropp. De har nämnt allt från ben och armar till rumpan och tungan. Deras favoritrörelser var att hoppa, springa och klättra. De rörelselekar som de helst ville leka tillhörde kategorin jaktlekar, lekar som går snabbt och går ut på att barnen jagar varandra.

Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Förmedling av information inom en organisation är en viktig del för att det dagliga arbetet ska fungera. Rätt person ska få rätt information på rätt sätt. Vår undersökning syftar till att visa hur en informationsarkitektur som utformas utifrån användarnas behov kan förbättra en verksamhets informationsförmedling. Genom en fallstudie på Länstrafiken i Örebro undersöktes vad för information dess användare vill ha och hur de vill ha den. Frågorna som undersökningen ämnar besvara är: -          På vilket sätt kan ett användbarhetsperspektiv leda till en förbättrad informationsarkitektur?-          Hur optimeras informationsförmedlingen med en användarcentrerad informationsarkitektur? En användarcentrerad informationsarkitektur utformas utifrån användarnas behov.

Projektet är gjort åt Northland Resources AB som är ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt järnmalmskoncentrat.Syftet med projektet är att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören är utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland få bättre förståelse kring slitaget vilket på sikt leder till en mer driftsäker anläggning. Northland vill även kunna använda sig av simulering vid nykonstruktion för att bättre kunna säkerställa tänkt funktion.En nulägesanalys av problemet är framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjänster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagsläget inte finns någon färdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

Den här kandidatuppsatsen handlar om vilka skillnader som finns i medierapporteringen om fotbollsmatcher i Sveriges högsta division för män respektive kvinnor, Allsvenskan och Damallsvenskan, och hur den maskulinitetsnorm som omgärdar idrotten tar sig uttryck i Sveriges två största kvällstidningars referat om matcherna.De frågeställningar som besvaras i denna uppsats är:Vad finns det för skillnader mellan matchreferaten av herr- respektive damallsvenskan i Sveriges två största kvällstidningar under säsongen 2011 när det gäller placering, utrymme, reporterroll och val av bild, rubrik och bildtext?Hur manifesterades maskulinitetsnormen i artiklarna om damernas respektive herrarnas matcher?Undersökningen är av kvalitativ karaktär, då syftet är att belägga och förstå den maskulinitetsnorm som omgärdar svensk fotboll och kvällstidningarnas rapportering om den. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan rapporteringen om Allsvenskan och Damallsvenskan ? bland annat att liknande företeelser bedöms olika, och att olika företeelser framhävs, beroende på om de förekommer i ett referat av en herr- eller en dammatch.För att förstå och tolka undersökningens resultat, och delvis också för att utforma undersökningen, används framförallt de teorier som Nathalie Koivula presenterar i doktorsavhandlingen Gender in sport. Även Håkan Larssons teorier om Queer idrott och Kim Elvin-Nowak och Helené Thomssons teorier ur Att göra kön har en essentiell roll i denna uppsats.

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Syftet med denna studie är att på gymnasieskolor undersöka vad elever och lärare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lära sig grammatik, hur lärare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten säger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och även olika synsätt på grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen används kvantitativ metod i enkätform. Resultaten visar att både lärare och elever definierar begreppet grammatik som läran om språkets byggnad, det vill säga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan.