Introduktion av nyanställda ? det vill säga socialisation ? är en viktig strategisk fråga för företag och organisationer. En annan viktig fråga är företagens förmåga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning är en betydelsefull faktor för hur den nyanställde förhåller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanställda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanställda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien är att undersöka nyanställdas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.

Många företag har, idagens ekonomiska samhälle, infört eller tänkt införa någon form av beslutsstödjande system, detta främst för att vinna marknadsandelar från sina konkurrenter. Vid själva utvecklingen av systemet är det av stor vikt att beslutsfattaren medverkar ända från idén av systemet till dess att systemet tas i bruk. Detta för att man ska få med all information som behövs för att fatta ett för företaget så bra beslut som möjligt. Med denna uppsats vill vi undersöka vad utvecklarna av ett beslutsstödjande system förhåller sig till beslutsfattarens medverkan i ett utvecklings projekt. I vilka utvecklingsfaser utvecklarna vill att beslutsfattarna medverkar, samt vilka fördelar respektive nackdelar utvecklarna ser på beslutsfattarnas medverkan.

Idag pratas det väldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att någon ska se oss för att vi ska känna oss trygga. Därför ökar beståndet av t ex. övervakningskameror.

Sveriges barnbibliotek tappar besökare. Allt runt omkring oss förändras, men barnbiblioteken ser likadana ut. Vi vill i detta examensarbete ändra hur barn och ungdomar ser på biblioteket, så att de känner sig mer hemma i biblioteksmiljön och som följd av detta möjligtvis ökar barnens läslust. I stort vill vi göra biblioteket mer attraktivt och tilltalande för barnen. Vi har i tidigare projekt uppmärksammat att många barn och unga har intresse för teknik och detta valde vi att dra nytta av i Bokdjungeln.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige. Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening? I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Vi vill beskriva och analysera ekonomistyrningen av och inom en enhet i en hotellkedja. Vidare vill vi diskutera hur olika ekonomistyrningsverktyg kan användas i ett hotellföretag. Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer. Vi har utgått ifrån olika teoretiska modeller som finns skrivna inom området ekonomistyrning.

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Syftet med mitt arbete är att analysera vad föräldrarna tycker om att deras barn kommer att få lära matematik på förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap föräldrarna har om det pedagogiska arbetet på förskolan, vad föräldrarna har för förhållande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras på enkäter som genomfördes på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig.

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). Förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Förstår pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lärarutbildningen.Vårt syfte var att undersöka förutsättningar för inkludering av elever i behov av särkilt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas upplevelser under sin långtidsskada. I denna studie definieras långtidsskada som ett långvarigt och ofrivilligt uppehåll från fysisk träning och tävling där utövaren tappar sin fysiska status och form, kontakten med lagkompisar och det sociala livet runt omkring idrotten. Frågeställningarna i studien är:?Hur upplevde eleverna sina känslor kring identitet och självförtroende under tiden som långtidsskadade?Vilken var elevernas syn på det sociala stödet från lärarna i skolan, samt stödet från läraren till ett meningsfullt deltagande på idrottslektionerna under tiden som långtidsskadade?Hur motiverades och vilket socialt stöd fick eleverna av andra utanför skolan till att genomföra rehabiliteringen?Studien är en kvalitativ undersökning med sju individer som varit långtidsskadade under sin skolgång då de var mellan 15 ? 18 år gamla.Resultat från undersökningen var att eleverna upplevde negativa känslor vid skadetillfället. Deras identitet påverkades också negativt då den var alltför sammankopplad med idrottandet som långtidsskadan begränsade.

Skolan är ett forum där varje elev har olika förutsättningar, förmågor och erfarenheter. Alla elever har rätt att utvecklas inom samtliga ämnen, vilket föranleder att läraren bör anpassa undervisningen utifrån flera perspektiv och många olika individers behov. Idrott och hälsa A är en kurs inom vilken det finns en stor bredd där en rad olika moment skall få ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsättningar, där alla har olika förmågor och där somliga elever har särskild fallenhet för vissa moment. Vilka rättigheter har elever med särskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hälsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, färdigheter och förmågor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lärare som undervisade i kursen Idrott och hälsa A på gymnasiet har då det kommer till att arbeta med elever som är särbegåvade inom en specifik idrott.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen. Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.