Undersökningens syfte är att framhålla hur lärare inom Idrott och hälsa i grundskolans senare år uppfattar och förhåller sig till elevinflytande i jämförelse med läroplanens anvisningar. Utifrån detta redogörs för hur lärarna arbetar eller anser att det är möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. Från resultaten kan det utläsas att lärarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det då det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras således att läroplanens ambitioner inte efterlevs.

Motivationsarbete är viktigt i skolans värld, särskilt i Idrott och hälsa, då många elever aldrigär fysiskt aktiva på fritiden, enligt litteraturen. Elevers inställning till fysisk aktivitet är enviktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hälsa. Syftet med examensarbetet varatt få djupare kunskap om lärares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivtdeltagande i ämnet Idrott och hälsa. Syftet har även varit att belysa lärarnas erfarenheter av attstärka elever med dålig självtillit samt hur de förhåller sig till elevernas olika intressen ochbehov.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, pågrundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visadeatt samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motiveraelever eller öka deras självförtroende i undervisningen.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell Idrott i stället för lagbollspel. Frågeställningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer väljer att engagera sig i individuell Idrott i stället för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillämpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har även fått möjlighet att få en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte så viktiga.

Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella Idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande.

Hur jobbar man med hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Frågan tycks inte vara lätt att besvara av dagens yrkesverksamma Idrottslärare. Den här studien beskriver hur ett utvalt Idrottslärarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hälsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hälsoundervisning samt vad deras elever lär och uppfattar av den undervisningen. Genom åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Idrottslärare och deras elever kunde en undersökning av Idrottslärarnas sätt att bedriva hälsoundervisning i Idrott och hälsa 1 uppnås. Resultatet visar att Idrottslärarna lyckats fånga elevernas intresse och integrera hälsa i undervisningen, utan att enbart hänvisa till aktiviteter och själva görandet i ämnet, genom att arbeta med didaktiska hälsofrågor på flera stadier; skolnivå, lektionsnivå och individnivå..

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att belysa hur före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet upplevt inkludering inom skolämnet Idrott och hälsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans Idrott och hälsoundervisning hos elever med svår synnedsättning eller blindhet?Hur förhåller sig före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet till anpassning inom ämnet Idrott och hälsa, och hur anser de att ämnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lärare inom Idrott och hälsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad Idrottsundervisning utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt före detta grundskoleelever med svår synnedsättning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i åldrarna femton till tjugotvå år, där alla har en svår synnedsättning eller är blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare är att frånvaron av en inkluderad undervisning i Idrott och hälsa upplevts i mer eller mindre utsträckning. Åtta av tio deltagare har i hög utsträckning haft undervisning skild från klassen, där bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom Idrott och hälsa varit roliga då de känt sig inkluderade.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i Idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i Idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i Idrott och hälsa mellan könen? 3.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är: ? Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa? ? Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning? ? Om skolledarna har Idrottslärarutbildning, utökas då Idrottstimmarna på skolan? ? I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Motoriken präglar ämnet Idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i Idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i Idrott och hälsa syftet med innehållet.Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs nio har om hälsa. Ämnet Idrott och hälsa bedrivs på olika sätt och syftet med studien är även att få en klarare bild över hur eleverna upplever att de arbetar med hälsa i undervisningen. Genom intervjuer vill vi höra elevernas tankar och erfarenheter om hälsa och vad de skulle vilja lära sig mer om. Vi vill även veta vad de tycker är viktigt för att kunna påverka sin framtida hälsa..

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet Idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i Idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i Idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika Idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma Idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i Idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till Idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i Idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika Idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma Idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i Idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till Idrott och hälsa.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet Idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur Idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet Idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en Idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet Idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom Idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsIdrott och ämnet Idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsIdrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med Idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.