Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framgår det att skolan i sin undervisning skall sträva efter att utveckla en positiv självbild hos eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa främjar arbetet med att skapa en positiv självbild hos elever. Undersökningen vi använt oss av är kvalitativ och utgörs av sex informanter som är yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen tyder på att de flesta av våra informanter anser att det var viktigt att arbeta med elevernas självbild, men flertalet hade inget konkret upplägg för detta.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.

Att delta i lektionerna i idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Det finns grupper av ungdomar som varken mår fysiskt eller mentalt bra, vilket enligt min mening kan bero på stora förändringar i samhället som ställer ökade krav. Jag vill tillägga att skolämnet idrott och hälsa innehåller möjligheter till positiva upplevelser som skulle kunna bidra till ökat välmående bland ungdomar. Ämnet idrott och hälsa kan innehålla moment som berikar våra liv på flera olika sätt. Därför vill jag som blivande lärare i idrott och hälsa undersöka om ämnet idrott och hälsa kan påverka ungdomars hälsa, syftet med detta arbete är alltså att undersöka vilken betydelse ämnet idrott och hälsa kan ha för ungdomars fysiska och mentala hälsa. Arbetets problemprecisering är: Vilken betydelse kan ämnet idrott och hälsa ha för ett urval högstadieelevers fysiska och mentala hälsa? En enkätundersökning genomfördes på sammanlagt 65 högstadieelever från skolår 6-9.

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen.För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott.

Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning.

Tidigare forskning visar på att många intressenter har åsikter om ämnet idrott och hälsas innehåll och syfte, såväl ur ett samhälls- som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Lärare i idrott och hälsa har svårt att definiera och redogöra för ämnesinnehåll, syfte och färdriktning i undervisning. Gamla ämnestraditioner lever kvar och ämnet framstår mer som ett aktivitetsämne än ett kunskapsämne. Denna studie utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare i syfte att undersöka hur lärare reflekterar kring visioner: hur dessa skapas, hur de förmedlas till eleverna och vilket lärande som de kan stödja. I studien deltog sex lärare som undervisar i idrott och hälsa i gymnasieskolan.

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vadniondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anserom bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valetutav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigareha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetetär att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn påbedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrottoch hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningenoch betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnetom man inte blev bedömd.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

Det här är en teoretisk uppsats inom ämnet retorik med syftet att med hjälp av en modern omtolkning av statusläran söka en vidare förståelse för hur motargumentation bör förstås. Teorin tar sin utgångspunkt i idén om att kombinera statusläran med enthymemet. Uppsatsen diskuterar även hur en ny tolkning av statusläran kan komma till användning i en argumentationsanalys. Frågor som uppsatsen berör är: hur bör vi teoretiskt förstå motargumentation som företeelse? Vilka olika sorters motargument finns det? Och vad får det för inverkan på vårt sätt att göra argumentationsanalys? .

Uppsatsen handlar om hur likvärdig undervisning i idrott och hälsa som eleverna i två femteklasser kan ha fått under sina första skolår och deras förutsättningar att nå uppnåendelmålen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkät- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas inställning till, färdigheter i och kunskaper om ämnet idrott och hälsa. Eleverna på skola A undervisas av sin klasslärare medan eleverna på skola B har en lärare med kompetens i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att jämföra om eleverna får möjlighet till en likvärdig utbildning inom ämnet.