This study is comparing curriculums in Physical Education between Sweden and Finland. The comparison was done based on former curriculums and previous research. Results from previous research showed differences between countries and curriculums. The aim of the study was to find out if and why there were differences between the current curriculums based on goals and sports. The method was a literature analysis.

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

Sektorer inom den nationella ekonomin som inte är synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mäta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. Besöksnäringen är ett exempel på en sådan sektor som sedan många år arbetat med att synliggöra branschens samhällsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprätta satellitkonton för idrott och intresse för frågan har därför väckts inom idrottssektorn i Västerbotten.Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiärerna bidrar till sektorns värdeskapande och hur detta kan komma att påverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. Då den tidigare forskningen på området är begränsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att fastställa idrottens värdeskapande.Syftet med vår studie är att beskriva hur idrottsfinansiärerna påverkar sektorns värdeskapande och hur idrottsräkenskaper skulle kunna påverka dessa aktörer.Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsätt och ett abduktivt angreppssätt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vår intervjuguide.

Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa.Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är:- Vad är elevers syn på bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares syn på planering och hur ämnesplanering för kurser och lektioner fungerar i ämnena Geografi och Idrott och hälsa. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning använts. Intervjuer har genomförts med fyra geografilärare och fyra idrottslärare på fyra olika skolor. Svaren delges som utvalda citat i resultatdelen. De följs av en fenomenografisk analys av resultatet, där svaren delas in i kategorier.

Studiens syfte är att identifiera olika hälsodiskurser i läromedel för idrott och hälsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga män respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med läromedlen.Med en diskursanlytisk utgångspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterära kontext analyseras bilder och den litterära kontexten bilderna existerar i, från fem olika läromedel till idrott och hälsa. Det meningserbjudande bilderna innehåller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hälsosamma kvinnor och män definieras olika. Den hälsosamma mannen är vältränad och muskulös. Han tränar framför allt styrka i överkroppen och uthållighet och träningen innehåller manliga element som fart och kraft. Den ohälsosamma mannen är inaktiv och misslyckas därmed med att vara en man.Den hälsosamma kvinnan är smal och vältränad.

Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med elevinflytande i årskurs 9. I studien används följande frågeställningar:Hur resonerar lärare i idrott och hälsa kring begreppet elevinflytande?Hur ser lärare i idrott och hälsas arbetet med elevinflytande ut?Vad får eleverna vara med och påverka? Vad får eleverna inte vara med och påverka?MetodI urvalet av informanter har fyra lärare i idrott och hälsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrågorna lämnat utrymme för informanten att svara på.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Denna studie är inriktad mot motorisk träning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frågeställningen:Hur påverkas den motoriska förmågan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hälsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?Frågan besvaras genom att jämföra den motoriska förmågan hos två grupper förskolebarn. En försöksgrupp, där undervisning präglas av motorisk träning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp där verksamheten leds av ordinarie lärare och där observationsresultat visar att få motoriska moment är inkluderade.Motivet bakom studien utgår ifrån förskolebarns särskilda behov av motorisk träning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lät vi båda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgångspunkt.

SyfteDet övergripande syftet med vårt arbete är att undersöka vad begreppet hälsa innebär för lärare inom ämnet idrott och hälsa på 7 - 9 skolor samt hur de arbetar med hälsa under lektionstid. Vårt syfte är också att undersöka hur lärarna uppfattar hälsoarbetet på hela skolan, vems är ansvaret för att hälsoarbetet bedrivs. Vi vill också få en bild av hur idrottslärare skulle vilja arbeta med hälsa om de fick obegränsat med resurser.MetodVi har valt att göra en kvalitativ undersökning och intervjuat 7 stycken lärare som är verksamma i årskurs 7-9.Resultat och slutsatsAlla lärare har varit eniga om att det är den fysiska hälsan ligger till grund för idrottsundervisningen. Detta trots att den psykiska och sociala hälsan anses vara två stora faktorer för en god hälsa enligt världshälsoorganisationen (WHO). Det framkom att lärarna arbetar med hälsa fortlöpande och väver in hälsa i hela undervisningen.

Bakgrund: Vår självskattade fysiska självkänsla är av betydelse för vår motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har även visat sig i tidigare forskning att högre fysisk självkänsla påverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk självkänsla och elevers närvaro i idrott och hälsa. Metod: Två klasser på en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger på en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkät: ?Sådan är jag! ? barn?, även kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of Swedish companies? use of corporate sponsorships as a tool for communication. The research describes motives and goals of corporate sponsorships, the selecting process and methods used in evaluating its effects. The empirical data has been colleted through interviews with two companies sponsoring athletics at a top level in Sweden. The study shows that the principal objectives and motives companies have with sponsorships are related to brand exposure, image improvement and relationships.

Syftet med studien var att belysa hur aktiva elitidrottare på minst landslagsnivå ser på livet i,utanför och efter elitidrottskarriären. För att ta reda på detta gjordes fem semistruktureradeintervjuer, som transkriberades och sedan analyserades tillsammans med fem tidigare gjordaintervjuer. Totalt ingick alltså tio intervjuer i denna studie. Det tre teman som framkomgenom en tematisk innehållsanalys var: Uppväxten - en inkörsport till elitidrottandet,karriärer - elitsatsning kombinerat med universitetsstudier och framtiden - förhoppningar,visioner och mål. Resultaten av denna studie var att elitidrottarna var positiva till möjlighetenatt kombinera universitetsstudier med sin elitidrottskarriär.