För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv så minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbättras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas på recept (FaR®).

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka lärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frågeställningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lärarna på hälsa? (2) Hur tolkar lärarna "hälsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lärarna inom ämnet idrott och hälsa hälsoperspektivet i undervisningen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in från fem män och en kvinna, verksamma som idrott och hälsa lärare i Stockholm. Det var enligt bekvämlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter.

Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är:Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?På vilket sätt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor.

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan.

Denna studie har undersökt om det är innehållet på lektionerna i ämnet idrott och hälsa som gör att flickor har sämre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkar. Vi har gjort en studie på två gymnasieskolor i norrbotten där vi genom enkäter tagit reda på vad eleverna tycker om innehållet på idrottslektionerna. I enkäten har vi även frågat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott är bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter på idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbättra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av på idrottslektionerna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar?Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar?Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna.ResultatStudien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i dagens samhälle och kan leda till många negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor är mindre fysiskt aktiva och har en sämre psykisk hälsa. Fysisk aktivitet är den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan också ha positiv påverkan på den psykiska hälsan samt skydda mot stress, depression och ångest.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.