Syftet med vår undersökning var att undersöka förutsättningarna för ämnet idrott och hälsa i en stadsdel i Malmö. Vi valde att göra en totalundersökning på sex skolor med årskurs 7-9 i stadsdelen. Fem av sex skolor deltog i vår undersökning. Vi intervjuade en skolledare, en idrottslärare och två elever (en flicka och en pojke) som var 15 år på varje skola. I vårt resultat kom vi fram till att de flesta skolledarna tyckte att idrott och hälsa var ett viktigt ämne.

Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhället. Personer med missbruk och beroende kan inom hälso- och sjukvården jämföras med att ha en hjärtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och känslokomponent. Dessa påverkar hur människan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder är vanligt förekommande bland hälso- och sjukvårds personal gällande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvårdnaden påverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget.Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen?Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa?Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen?Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel. ResultatResultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:- Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?- Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?- Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg.

SammanfattningSyfte och frågeställningarIntentionen med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet idrott och hur detta återspeglas i undervisningen. Vad för definition har idrottslärare på begreppet idrott?Vad har lärarna för syn på tävlingsmoment i undervisningen?Vilka svårigheter finner lärarna kring bedömning inom ämnet?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i samtliga årskurser, lågstadiet till och med gymnasiet.ResultatResultaten visar att lärarnas definition av idrott delvis speglas i deras tidigare erfarenheter men att det inte påverkar undervisningen i någon större utsträckning. Tävlingsmomentet ses som en motivationsfaktor men även något som kan ha en hämmande effekt på elevens prestation och inlärning. Svårigheter finns även i bedömningen då den är subjektiv, dock upplever lärare som varit verksamma inom ämnet en längre tid inte samma svårigheter som de mindre erfarna.SlutsatsStudiens resultat visar att ens tidigare erfarenheter av idrott har betydelse för hur man definierar det, dock verkar detta inte påverka undervisningens upplägg.Samtliga lärare är överens om att tävling motiverar många elever.

Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador. Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ?Morgondagens idrott? utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning.

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet arbetar med och tolkar kunskapskraven i idrott och hälsa samt se utifrån kunskapskraven vilka betygsmoment lärarna anser viktiga och hur betygsättningen ska ske. Studien har också undersökt hur lärare uppfattar stödet från skolan och Skolverket i sitt arbete med att tolka kunskapskraven. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa från tre olika skolor i tre län i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade sig att lärarnas arbete har varit svårt då de bland annat inte fått mycket stöd från skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjälp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt där de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i.

Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den aktuella studien var att undersöka inställning till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 2 på det naturvetenskapliga programmet.? Vilka är de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa?? Hur ser sambandet ut mellan elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp?? Finns det några skillnader i inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp mellan könen?MetodFör att samla in data till undersökningen användes en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen bestod av 122 gymnasieelever i årskurs två som studerade på det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut från två gymnasieskolor i Stockholm. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05).ResultatAnalysen av enkätsvaren visade att den främst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hälsa utgörs av faktorn upplevelse.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:?Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa??Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur??Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 ? 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad elever på högstadiet har för uppfattningar om hälsoarbetet i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrån personliga preferenser där vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vår framtida profession. Examensarbetet kommer även undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslärarens arbete med hälsa inom ämnet Idrott och Hälsa främst utifrån elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom området anses begreppet hälsa vara ett väldigt diffust och komplext begrepp då det tolkas olika av olika individer, därför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hälsa. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.