Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p?Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa?Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov?Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till?MetodJag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa.

År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013).Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen?Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på och arbetar med elevernas psykiska hälsa samt om det finns några skillnader i deras arbetssätt beroende på elevernas ålder.  Jag har använt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats är sju stycken lärare i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare åldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen patogenes, salutogenes och Känsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med elevernas psykiska hälsa men deras arbetssätt och syn på begreppet skiljde sig till viss del åt. Lärarna menar att psykisk hälsa är att må bra, må bra i själen, som en av lärarna uttrycker sig. Några av lärarna nämnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som påverkar den psykiska hälsan.Två av lärarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hälsa och några av lärarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och på så vis även stärka elevernas psykiska hälsa. Många lärare tycker även att det är viktigt att bekräfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör användas för att motivera elever inom ämnet idrott och hälsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspåverkan läraren i ämnet idrott och hälsa upplevs ha haft på populationen.Frågeställningarna som använts för att besvara syftet är följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att läraren i idrott och hälsa skulle använt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken påverkan upplever de före detta eleverna att läraren i idrott och hälsa har haft på deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkäter besvarats från studerande på Newton yrkeshögskola (NY).

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå hur särskoleelever ser på fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och på fritiden. Genom en intervju med några elever från särskolan fick vi reda på detta. Innan intervjun fick eleverna måla en bild av dem själva på en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att få en förståelse för elevernas syn på fysisk aktivitet tittade vi på svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

Syftet med vårt arbete var att beskriva lärarens uppfattningar om i vilka avseenden undervisningsformerna särundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hälsoundervisningen. Dessutom visa på vilka fördelar och nackdelar som lärarna ansåg finnas med respektive undervisningsform. För att kunna beskriva lärarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare på två olika skolor. Vår slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lärarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsämnet, men att inslag av särundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lågpresterande flickorna. Vidare att nivågruppering på idrotten också det bör ses som en undervisningsform.

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa. Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa?Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.