Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Syftet med studien var att få ökad insikt och förståelse för lärande av pop- , rock- och soulsång. Speciellt intresse ägnades moment i sångundervis- ningen som berör stilenligt sound, sväng och personligt sound/uttryck, och undervisningsmetoder som kan vara lämpliga. Efter granskning av forskning i böcker, tidskrifter, artiklar och sidor på Internet utfördes intervjuer av tre aktiva sångpedagoger i Sverige som arbetar med den populärmusikaliska genren som utgångspunkt. Resultatet visar att elever kan lära sig att sjunga pop och rock stilenligt och med sväng främst genom att lyssna och härma förebilder och föregångare inom stilen, samt genom att eleverna får möjlighet att träffa en pedagog som kan vägleda eleven på ett fruktbart sätt i hans eller hennes utveckling. Det är också av intresse att eleverna får lära sig att reflektera över vad det är de hör i musiken, vad de tycker om och inte, och finna sin egen identitet inom stilarna.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).

Detta är en intervjustudie som genom tematisk analys syftar till att beskriva lärare på konsthögskolors upplevelse av att lära ut ett personligt uttryck och autenticitet. Inledningen beskriver äkthet ur filosofiskt, psykologiskt och sociologiskt perspektiv. Frågeställningarna är vad äkthet betyder för konstnärliga lärare, hur relationen påverkar möjligheten att lära ut äkthet och hur kan man lära någon att komma i kontakt med sig själv. Resultatet visar att viktiga faktorer för möjligheten att lära ut ett personligt uttryck är relationen, konstnärligt hantverk, äkthet hos läraren, elevens eget driv och yttre begränsningar. Slutsatserna är att lärarens syn på äkthet beror på dennes arbetssätt, att relationen är viktig, och att man inte kan lära ut äkthet, bara se till att förutsättningar för äkthet finns..

Den populära bokserien om den föräldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har väckt stor uppmärksamhet i medier och inom diverse forskningsfält. De religiösa budskap som serien sänder ut till läsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det är denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie är att, utifrån de motstridiga uppfattningarna angående Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de två karaktärerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger på olika symbolteorier inom. Vidare är olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys.

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ?queer rap? (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp.Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns..

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat.

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Denna studie undersöker ifall flerspråkighet påverkar sångelevens sångsound samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det nuvarande sångidealet. Studien genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa forskningsintervjuer där fyra av informanterna var elever som går estetiska programmet på gymnasieskolan, årskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklärare på gymnasieskolan.Resultatet från de åtta intervjuerna visar en del faktorer som är väsentliga för sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Sångeleven måste få tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sångläraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sånglektionen.Resultatet visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av det kulturella arv eleverna har. Några av informanterna menar att det är språket som skapar sångsoundet medan andra syftar på att det är något man kan öva fram..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet.

I följande rapport presenteras en empirisk undersökning om metaforens påverkan på inlärning och aktivt minne. Syftet med undersökningen är att utröna om metaforen underlättar och förenklar dessa processer. Avsikten är också att göra en jämförelse mellan metaforer och bokstavliga uttryck. Först presenteras teorier kring metaforens karaktär och betydelse i språket. Vad är en metafor? Vad har den för syfte? Vad innebär det att yttra en metafor? Är metaforen en fråga om språk eller tanke? Efter detta presenteras syfte, genomförande och resultat av undersökningen.

En organisations värderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vägleder medlemmarna om vilka beteenden som är önskvärda och om hur organisationens mål ska nås. En stark och enad organisationskultur där alla strävar mot organisationens mål kan endast uppnås genom att medlemmarna delar organisationens värderingar. I detta examensarbete har anställdas attityder till sin organisations värderingar undersökts. Mer specifikt, om de anställda upplever att det är viktigt att dela organisationens värderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens värderingar och hur värderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet. Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken.