Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige pÄ 1970-talet. Syftet Àr att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken nÀr de bÄda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som anvÀnts i studien Àr dessa bÄda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda Äsikter gÀllande de ovan nÀmnda frÄgorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet..

Uppsatsen Àr en analys av den svenska politiska aktivisten Per Engdahl och hans rörelsers ideologiska innehÄll. Engdahl som föddes 1909 och avled 1994 var under hela sitt liv verksam i olika svenska fascistiska och högerextrema organisationer sÄsom Sveriges Fascistiska Kamporganisation, Riksförbundet det Nya Sverige, Sveriges Nationella Förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk Opposition, EuropÀische Soziale Bewegung samt Nysvenska Rörelsen. Dessutom utgav han under nÀstan 50 Är tidningen VÀgen FramÄt. Studien omfattar perioden 1931 till 1950. Fyra olika politiska program samt fyra ledarartiklar ur VÀgen FramÄt, frÄn 1942 alla författade av Engdahl, har analyserats.

Vid intrÀde pÄ nya marknader kommer företag att agera under andra förutsÀttningar Àn de Àr vana vid. Under denna process Àr det viktigt för företag att bygga nÀtverk och skapa relationer till politiska aktörer. I Kina Àr relationer till politiska aktörer sÀrskilt viktigt dÄ landets affÀrsliv prÀglas av statlig kontroll. För företag som etablerar sig i Kina kommer nÀtverksoch relationsbyggandet till politiska aktörer att skilja sig frÄn andra lÀnder, dÄ relationer i landet karaktÀriseras av fenomenet guanxi. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur svenska företag upplever och hanterar relationer till politiska aktörer i Kina med avseende pÄ guanxi.

FrĂ„gan som detta arbete stĂ€ller Ă€r vad som Ă€r mĂ„let med Saabs politiska arbete. Det Ă€r ett stort företag inom försvarsindustrin och detta pĂ„verkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som pĂ„verkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen bestĂ„r av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Syftet med studien Ă€r att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska Ă„siktsbildning. Bakgrunden till studien Ă€r det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frĂ„getecken dĂ„ resultatet skilde sig markant frĂ„n det som framkom i riksdagsvalet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrĂ„gor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer pĂ„verkar ungdomarnas politiska stĂ„ndpunkt?Undersökningen skedde via en enkĂ€tstudie bland 131 gymnasieelever pĂ„ Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren frĂ„n dessa har sedan sammanstĂ€llts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jĂ€mföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frĂ„gor.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Ungdomars attityder och vÀrderingar gentemot politik Àr nÄgot som sedan Ärtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket Àr teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning i tre stÀder, Stockholm, Norrköping och SkÀnninge. I varje stad har en klass i Är 9 svarat pÄ enkÀten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrÄn syftet undersökt sex frÄgestÀllningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, Àr medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor sjÀlva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkÀtundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkÀter. Resultaten visar att det politiska deltagande Àr högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Gröna partier har sedan sitt intĂ„g pĂ„ den parlamentariska arenan i början av 1980-talet pĂ„ flera hĂ„ll skapat sig stora politiska framgĂ„ngar och har i en del lĂ€nder i Europa Ă€ven tagit plats i regeringsbildningar (MĂŒller- Rommel, 2002:1). Flera studier av det parlamentariska deltagandets effekter pĂ„ gröna partier har gjorts. Dessa har visat att de gröna pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll har fĂ„tt förĂ€ndra sin partipolitiska organisation för att bĂ€ttre kunna verka i den institutionella miljö av vilken de har blivit en del (Burchell, 2001:130). EmellanĂ„t har de gröna ocksĂ„ fĂ„tt ge med sig i nĂ„gra av sina viktigaste kĂ€rnfrĂ„gor, exempelvis rörande avskaffande av kĂ€rnkraften och inblandningen i militĂ€ra konflikter (RĂŒdig, 2002:27-28). Uppsatsen syftar till att undersöka det politiska deltagandets effekter pĂ„ den ideologiska plattformen hos gröna partier.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framstÀller och konstruerar mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd. Hur talas det kring mÀnniskor utan uppehÄllstillstÄnd? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor analyseras, med diskursteori som bÄde metodologisk och teoretisk utgÄngspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gÀllande i den politiska debatten. Analysen visar pÄ att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framstÀllningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgÄngspunkt för diskursen..

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Uppsatsen syftar till att genom en jÀmförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att pÄ sÄ sÀtt se pÄ vilket sÀtt ideologiska skillnader pÄverkar anvÀndandet av historia. Det finns förhÄllandevis fÄ studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhÄllande till de partier som ligger till vÀnster pÄ den politiska skalan. Tidigare undersökningar har frÀmst fokuserat pÄ partiernas historia. Denna uppsats handlar istÀllet om dagens politikers anvÀndande av historien. Uppsatsens kÀllmaterial utgörs av tal som partiledarna hÄllit under valrörelsen.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lÀrarrollen och dÄ med primÀrt fokus pÄ sprÄkbruk. I detta undersöks om det finns belÀgg för skillnader i hur bilden av lÀrarrollen kommer till uttryck mellan vÀnster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll frÄn kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, dÀr enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ kommunikation och kunskapsbildning, det vill sÀga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.SamhÀllet Àr inte homogent, utan prÀglas av olika intressegrupper som har olika vÀrderingar och olika syner pÄ samhÀllets utformning.

Syftet med denna studie var att förstÄ offentliganstÀlldas uppfattningar om att vara anstÀlld i en politiskt styrd organisation. För att fÄ denna förstÄelse för de anstÀlldas uppfattning stÀllde vi oss frÄgorna, hur politiska beslut pÄverkar de anstÀlldas arbetssituation samt hur de anstÀllda agerar utifrÄn politiska beslut. Vi besvarade frÄgorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet Àr att de anstÀllda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrÄn politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De sÄg sig sjÀlva agera budbÀrare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete Àr emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhÄllningssÀtt..