Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

ÄmnesomrĂ„det för denna uppsats Ă€r fascismen i Sverige efter andra vĂ€rldskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra vĂ€rldskriget utifrĂ„n den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundĂ€ra syfte Ă€r att undersöka om hans ideologi förĂ€ndrades efter andra vĂ€rldskriget, om den gjorde det och vad det kan berott pĂ„. I uppsatsen har fyra olika politiska program frĂ„n Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan Ă„ren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys anvĂ€nts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program.

Att religionsÀmnet har förÀndrats och utvecklats under de senaste 40 Ären Àr det ju inget snack om. FrÄgan Àr dock vad som har pÄverkat denna förÀndring? I min uppsats fokuserar jag enbart pÄ hur det specifika Àmnet religionskunskap i gymnasieskolan pÄverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gÄng har jag insett att detta utifrÄn de förutsÀttningar jag hade var relativt svÄrt att svara pÄ. Eftersom det finns sÄ mycket som kan pÄverka religionsÀmnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus pÄ Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förÀndringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de pÄ detta sÀtt kan bli persuasiva som bÀrare av olika ideologiska förestÀllningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

I denna beskrivande studie undersöks vilka möjligheter de politiska sekreterarna i Region SkÄne har att utöva politiskt inflytande. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn tre maktforum. Information och bakgrundsmaterial har frÀmst inhÀmtas genom samtalsintervjuer och en enkÀtundersökning. De politiska sekreterarna som intervjuats kommer frÄn Folkpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna ochVÀnsterpartiet. Detta för att visa hur det politiska inflytande skiljer sig mellan oppositions- och majoritetspartier.

Inför Ärets riksdagsval sÄ förekommer det en debatt dÀr Sveriges tvÄ största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska vÀrdegrund. Den rÄdande perceptionen Àr att detta har ledat till att de tvÄ partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig nÀrmare varandra Àn tidigare. Undersökningens syfte Àr att klargöra huruvida denna perceptions stÀmmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de tvÄ partiernas idépolitik dÀr partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att pÄ sÄ sÀtt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga mÀnniskors valdeltagande. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att dagens unga har tappat tron pÄ demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som bestÄr utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha nÄgot större inflytande nÀr det gÀller politiska val..

Syftet Àr att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk anvÀnds och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger pÄ fyra olika tematiker nÀmligen DIY ? Do ityourself, craftivism, vÀlgörenhet och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr hurkonsthantverk och slöjd framstÀlls som ideologi i dag och hur man kan förstÄ den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur Àmnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick pÄ konsthantverkets roll i samhÀllet.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och Àr struktureradefter de fyra tematikerna. DIY Àr den första vars vision Àr att uppmuntra den egna kreativaförmÄgan som ett motstÄnd mot dagens konsumtion och massproduktion.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritÀra stÀllning kommit att ersÀttas av de politiska ledarnas makt som grundlÀggande samhÀllsfaktor. Hur framtrÀder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av vÀrderande karaktÀr spelar dagens ledare upp för oss? UtifrÄn synsÀttet dÀr myten stÄr som symbol för företeelser i verkligheten, stÀller jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hÄlls undan i det politiska talet?.

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, nÀrmare bestÀmt de historiska omstÀndigheter i Libyen och omvÀrlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar Àven de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massvÀldesideologin bestÄr av. UtifrÄn dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en pÄfallande likhet med den italienska fascismen i frÄga om mÄl och medel..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förstÄelser av vÄrt samhÀlle skapas i den politiska debatten i det civila samhÀllet. I det civila samhÀllet debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skÀnker legitimitet Ät eller kritiserar rÄdande politik och samhÀllsordning. De stÀllningstaganden vi som vÀljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade pÄ vÄr egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska stÀllningstaganden görs med utgÄngspunkt i vÄr förstÄelse av vÄrt samhÀlle. VÄr förstÄelse av vÄrt samhÀlle och av vÀrlden Àr dock inte heller nÄgot helt okomplicerat.

Arbetet syftar till att förstÄ en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger pÄ den politiska beslutsprocessen bakom förÀndringen av sjukvÄrden i Region SkÄne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet SkÄnsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjÀnstemÀn. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av SkÄnsk Livskraft. Vidare har arbetssÀttet, med stark yrkesmÀssig förankring, gett tjÀnstemÀnnen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgrÀnserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsÀttning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framstÀlls och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jÀmfört med hur deras aktiva deltagare framstÀller rörelsen. UtifrÄn detta syfte konstruerades tre frÄgestÀllningar; Hur framstÀlls Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framstÀlls Anonymous av sina aktiva deltagare? PÄ vilka sÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig dessa framstÀllningar Ät?Material DÄ uppsatsen innehÄller en tudelad studie bestÄr analysmaterialet av tvÄ olika material. Det ena materialet bestÄr av 28 tidningsartiklar frÄn de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet bestÄr av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har anvÀnt kvalitativ innehÄllsanalys för att bearbeta de tvÄ materialen.

I den kurdiska delen i Irak finns det tvÄ stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan trÀffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning Àr att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nÀmligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag anvÀnt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som anvÀnds i denna undersökning Àr det olika kriterierna för ideologin.