Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Sammanfattning/Abstract Elever med språkliga svårigheter utgör en sammansatt och svårdiagnostiserad grupp. En språkstörning får konsekvenser för tankeutveckling, minne, lärande och läsförståelse. Det finns ett behov hos lärare att nå en större medvetenhet och en djupare förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar skolsituationen och vilka arbetsätt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med språkstörning. Syftet med studien är att belysa hur lärare till en elev med generell språkstörning och verbal dyspraxi och eleven själv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill också lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssätt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med språkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever två lärare sin yrkesroll och användandet av olika arbetssätt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i så fall på vilket sätt? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet.

Det finns två faktorer som avgör att jag väljer att utbilda mig till lärare: 1. Jag har mycket lätt att få kontakt med ungdomar. 2. Jag vill försöka att slå mynt av och arbeta med ett livslångt privatintresse; historia. Min ursprungliga idé var att arbeta som historielärare på gymnasiet.

Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.

The well-being of employees has become a key concept in the rhetoric of the company boards and business literature of today. There is however not much statistic evidence of a connection between economic results and the perceived working climate. This thesis sets out to investigate whether there is a positive correlation between economic results and working climate on a work group level. It also aims to study which specific working climate factors influence the results. In order to meet its purpose this thesis analyzes employee satisfaction questionnaire data and economic results from more than 300 work groups.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat.Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression.Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen.

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn på handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning är något som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det är ett av våra främsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. Däremot upplever vi att det inte finns någon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller så mycket forskning kring detta ämne. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och därmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och på vilket sätt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tänker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad måluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

Friåret gick i korthet ut på att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet från arbetet under 3-12 månader och därmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes ställe. Den allra första försöksverksamheten med friår i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och år 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friåret i hela landet. Efter regeringsskiftet år 2006 beslutades det dock att friåret från och med den första januari 2007 skulle avskaffas. Människan är att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar måste fördelas på de olika arbetsområden, samt till vila och rekreation.

In December 2004 an earthquake coursed waves that hit Thailand. Over 5000 people died, and Sweden was the tourist country that has been effected the worst. The catastrophe precipitated Sweden in crises and the demand became high for Swedish government to act. Swedes followed the development via media, why media became the crucial element for how the public perceived politicians? acting.

In theory, the management control of maintenance functions is described as problematic due to the nature of the work performed in the unit. The purpose of this thesis is to examine these predicted problems in practice. Further,the thesis aims at identifying how these control problems may affect the relationships between the maintenance department and its internal customers. A case study has been conducted in one of Sweden?s largest industrial companies to investigate the said control problems in practice.