"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas Ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

Who is the journalist, a conversation analysis of interviews with party leaders during the 2006 election period, focus on the ideology of journalismÖrebro University, Department of Humanities, Media- and Communication studies, C-studySupervisor: Mats EkströmAuthor: Erica HellstrandIn contemporary society the media is part of the politics, or maybe, politics is part of the media. Whatever the case, they are important to each other, the media play a conclusive role in the connect between politics and citizens, and thus, results of election. The relation between the media and politics should continuously be studied and discussed in the continuously changing modern society.This paper examines the practice of news journalism in interviews with swedish party leaders during the 2006 election period. Focusing on how the ideology of journalism and the professional identity of journalists affect the practice the researcher hopes to contribute to the further understanding of the area. Steven E.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelsen för medias roll i den successiva etableringen och "normaliseringen" av HPV-vaccinet i Sverige. Studien ämnar också skapa ökad förståelse för vilka Ideologiska krafter som genomsyrar de texter som studeras och hur de Ideologiska idéerna etableras genom nyhetsberättelserna. Metod: Kritisk diskursanalys på artiklar ur svenska tidningar. Slutsatser: Analysresultatet visar på att medietexter etablerar och normaliserar HPV-vaccinet i dagens samhälle. Detta görs bland att genom en felaktig benämning på HPV-vaccinet som cancervaccin och etablerar genom personifierade exempel och ?expertuttalanden? en normaliserade föreställningen om vaccinets kontext i samhället.

Samuel Huntingtons bok ?The clash of civilizations and the remaking of world order? har vållat en omfattande debatt alltsedan den publicerades 1996. Efter terrorattackerna mot USA den elfte september 2001 har Huntingtons tes att det förekommer ett globalt civilisationskrig fått tjäna som ett rättfärdigande av USA:s attacker och ockupationer av Afghanistan samt Irak.Följande studies syfte är att genomföra en kritisk läsning av Huntingtons bok utifrån den Ideologikritiska metoden. Den frågeställning uppsatsen försöker besvara är ?vilka maktintressen främjar Samuel Huntingtons verk ?The clash of civilizations and the remaking of world order??.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en Ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal Ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Abstract? ?there is no reason?to assume that prehistorians cannot study ancient symbolism and beliefs. The question remains, however, how best to study symbolism within the material confines of archaeological research?(Fogelin 2007:63)With my essay I would like to bring up the meaning of the soapstonelamp for the Thule culture in Greenland. Humans in the arctic area, from the same in the north of Scandinavia to the inuites in Greenland, have a common way of viewing the world that stems from anemismen.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojämlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den så kallade överklassafarin som ägde rum under våren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgångspunkt används kritisk diskursanalys, med det uttalade målet avslöja, avmystifiera och ifrågasätta social ojämlikhet. En ytterligare förutsättning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, där förgivettaganden, makt och Ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara särskilt användbar i förståelsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation användes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

Syftet med denna uppsats är att försöka skapa en större förståelse för hur svenska tidningar har använt sig av framing/inramning och sociala representationer i sin nyhetsrapportering kring de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye som satt fängslade i Etiopien.För att skapa en större förståelse kring inramningen av "Etiopiensvenskarna" har denna uppsats använt sig av kritisk diskursanalys på svenska morgon- och kvällstidningar under två olika tidsperioder, en i inledningen och en i slutfasen av situationen med "Etiopiensvenskarna"Resultatet av vår analys visar att det har skett en framing/inramning av nyhetsrapporteringen kring Johan Persson och Martin Schibbyes situation i Etiopien. Denna inraming har bland annat skett genom att tidningarna tilldelar dem en hjältestatus där de har valt att belysa vissa delar av situationen, som till exempel deras nationalitet, yrke och frågan om yttrandefrihet. Denna inramning kan påverka mottagarens tolkning..

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras Ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras Ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Detta examensarbete är gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framställning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har någon Ideologisk grund. Tidigare forskning har visat på två huvudgrupper av diskurser där individens ansvar respektive samhällets ansvar ställs mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera på dessa två tidningar då de är två av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhällsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhällsperspektiv. I vårt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

In January of 2014 a newly founded company held a press conference in central Stockholm. The purpose of the conference was to inform about Lexbase, the largest database on the Internet with legal information about the Swedish general public. The aim of this particular paper is to use news reports about Lexbase as material to identify the theses and their types presented in Swedish newspapers, and to examine the ideology constructed and presented by the theses in the said news reports. The questions asked in the paper are 1. What the distribution of different theses looks like and is there a type of thesis that more often invokes an implicit argumentation? 2.

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras Ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.