Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

During the last two decades, the elementary, - secondary-, and upper secondary schools of especially Europe and USA have gone through a change. From being formed in the post war time and, in Europe, very influenced by the ideas of social democracy, the school today has more and more come under the influences of neo liberalism, entrepreneurship and the political and economical situations during the late 1980´s.This undergraduate work brings up the changed discourses of education and knowledge in relation to the traditional free school system for adults in Sweden, the popular education, and especially in relation to folk high schools (folkhögskolor). By using, first and foremost, the idea of Norman Faircloughs critical discourse analysis (CDA) the rules and documents concerning the folk high schools are analyzed. The purpose of the paper is to identify and recognize the movement in the discourse to reach an understanding about the political situation for folk high schools in Sweden. In the end you can see that it is possible to define a similar development in discourse surrounding the popular education, as has been in the case with the elementary, - secondary-, and upper secondary schools..

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte är att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan åren 1994 och 2014. De teoretiska utgångspunkterna består av två sätt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre Ideologierna liberalism, konservatism och socialism som används för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor från partierna har studerats med metoden etnografisk innehållsanalys. Resultaten tyder på att partierna var relativt Ideologiskt utspridda år 1994 men har 2014 kommit att bli övervägande liberala.

Purpose: Which type of social critique does hiphop music present and is it possible to categorize the critique?Is it possible to categorize the social critique Ideologically on the basis of socialism, liberalism and conservatism?Procedure and method: A qualitative text method has been used to see which arguments the songs portray. Two different analyzes has been used. The first one was a theory based on Thomas Denk and Daniel Silanders book: Att studera demokratisering and Arvidssons book: Musik och politik hör ihop and its purpose were to categorise the critique. The second one was based on a book by Reidar Larssons: Politiska Ideologier i vår tid.

Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska Ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter.Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser ? akademisk Ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska Ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig.

I denna uppsats utforskar jag hur heterosexuella feministiska kvinnors sexuella praktik förhåller sig å ena sidan till den heterosexuella institutionen och å andra sidan till feminismen. I detta syfte har jag intervjuat fyra heterosexuella feministiska kvinnor om deras erfarenheter av sex. Med den teoretiska utgångspunkten att det på ett övergripande plan råder en konflikt mellan feminismen som Ideologi och heterosexualiteten som institution undersöker jag hur denna spänning tar sig uttryck i kvinnornas enskilda sexuella praktik.Jag stödjer mig på teoretiker som Stevi Jackson, Sandra Bartky och Michel Foucault.Jag kommer fram till att kvinnorna har ett ambivalent förhållningssätt till att vara både heterosexuell och feminist. Konflikter uppstår i deras sexuella praktik och det sker ett kontinuerligt förhandlande mellan vad jag kallar heteropatriarkala och feministiska imperativ, inom kvinnorna själva och i deras interaktion med omvärlden..

The aim of this study is to illustrate conceptions held by librarians and library and information scientists about weeding practices of printed books in public libraries. The study has been carried out by performing a series of qualitative interviews with librarians and by study of earlier research relating to the subject of weeding. The results have been analysed by utilizing a textual analysis method called idea and ideology analysis using so called dimensions to analyse and structure the results. The results indicate that weeding at Swedish public libraries is carried out by a mixture of objective and subjective methods, with certain statistical elements. Weeding procedures mainly appears to be legitimized according to what one refers to as knowledge of the local community, although lack of lending are cited from time to time.

Det verkar vara naturligt för oss människor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om världen. Våra vardagliga intuitioner säger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tänker, tror och tycker om det. Vi verkar också ha en intuitiv förståelse av sanning som någon form av korrespondens mellan ord och värld. Ett påstående som ?bordet är brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt är brunt.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

In the wake of a heightened interest in the Swedish Middle Ages, the need for knowledge has increased as well. The Swedish Middle Ages was an era when the country truly began to grow closer to the European sphere of culture. The forces behind this transformation are largely to be sought among the social elite, the budding aristocracy of Sweden. The process of becoming ?Europeans? brought with it great changes to Sweden, not the least in terms of the political arena.

Reaching shared understanding during court hearings is a prerequisite to ensure a fair trial and maintaining legal certainty. Every month between 2,000 and 3,000 court hearings in Sweden make use of interpreters. Interpreter-mediated conversations involve an extra discourse compared to monolingual conversations which increases the risk of misunderstandings.Using methodology of conversation analysis the study explores how bilingualism is expressed during interpreter-mediated court hearings, at which occasions the Spanish-speaking laymen switch to Swedish and what function the codeswitching fulfills. The study identifies patterns in codeswitching and categorizes them into six different types. Furthermore the ideology of monolingualism in court is challenged and the advantages and disadvantages of codeswitching is discussed.The analysis concludes that even though certain types of codeswitching lead to delays in the conversation, the interaction is mostly favored by the Spanish-speaking party understanding some Swedish.

Teorival betecknar den handling varmed forskarsamfundet väljer mellan två eller flera uppkomna och inbördes konkurrerande vetenskapliga teorier. Detta sker för att därefter kunna bedriva vetenskaplig verksamhet som är styrd av den valda teorin. Det handlar således om en vetenskaplig revolution, där teorivalet är höjdpunken och avgörande för revolutionens seger.I denna bemärkelse har teorivalsfrågan blivit centralt för vetenskapens utveckling och det svåraste att avgöras, synnerligen i sammanhang av komplexa strukturer som Kuhns paradigm eller Lakatos? forskningsprogram.I uppsatsen behandlas den roll som inkommensurabilitet, metodologi, kriticism, testning och de sociopsykologiska faktorer spelar beträffande teorivalsfrågan, samt avgörandets grundvalar. Lakatos? progressivitetskriterium går ut på att förklara forskningsprogramsvalet som rationellt handlande, medan Kuhn liknar paradigmvalet vid en gestaltväxling eller en religiös omvändelse.Utan en rationell förklaring av teorivalsproblematiken förblir den en gåta och vetenskapens utveckling förblir oförklarlig..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av den professionella rollen i ett multidisciplinärt team inom psykiatrins ätstörningsenhet. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet inom psykiatrins ätstörningsenhet. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter med vid geografisk spridning över Sverige. Studien genomfördes via telefonintervjuer och intervjuutskrifterna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av arbetsterapeutens roll i teamet?, ?Att erhålla stöd från teamets representanter?, ?Otydliga professionella roller i teamet? och ?Att sträva mot samma mål?.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den Ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.