Hur förberedda Àr egentligen skolorna i dag om det uppstÄr kriser, och hur bemöter och arbetar lÀrare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa Àr frÄgor som har vÀckt vÄrt intresse. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lÀrande för att skapa en trygg och lÀrorik miljö nÀr de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmÀssa, konsekvenser vid skilsmÀssa och hur lÀrare kan bemöta barn i sorg. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurserna F-6.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vÀnner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, frÄn deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskola har undersöks hur de sÄg pÄ sin barndom, uppvÀxt, familjerelationer, kamrater och den egna sjÀlvbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrÄn E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nÀstan alla hade en bra relation till sina förÀldrar.

BakgrundUtifrÄn den forskning som finns belyser flera lekforskare att leken kan vara betydelsefull för barnens utveckling, sociala kompetens och identitet. Forskningen visar ocksÄ att rolleken ger barnen möjlighet att testa pÄ olika roller och detta frÀmjar barnens identitetsutveckling dÄ de sÄ smÄningom hittar sig sjÀlva med hjÀlp av den hÀr leken.SyfteSyftet Àr att undersöka pedagogers resonemang kring rollek och dess betydelse för barns identitetsutvecklingMetodJag har utfört en intervjustudie, dÀr nio intervjuer genomfördes med respondenter pÄ tvÄ förskolor i Halland och tvÄ förskolor i SmÄland. Alla respondenter var kvinnor med varierande erfarenhet mellan 2 Är och 30 Är.ResultatResultatet visar att pedagogerna anser att barns lek har en pÄverkan pÄ deras liv. Det pÄverkar hur de blir som medmÀnniskor, det hjÀlper barnen att bearbeta erfarenheter och upplevelser och dÀrigenom hittar barnen sig sjÀlva. Det framkom ocksÄ att pedagogerna anser att genom att testa olika roller fÄr barnen möjligheten att hitta sig sjÀlva och bli medvetna om vem dem Àr.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

Barn- och ungdomslitteratur Àr en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter pÄverkar dem pÄ olika sÀtt. I texterna finns bÄde implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer Äterfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de pÄverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom nÄgra karaktÀrer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrÄ av Martin Widmark.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

I den hÀr studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollÀrare i förskolan tolkar och uttalar att de förhÄller sig till genusuppdraget som det Àr formulerat i LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi Àven undersökt vilka faktorer som enligt förskollÀrare kan pÄverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vÄrt resultat att förskollÀrare har svÄrt att uttala hur de tolkar det formulerade mÄlet i Lpfö98. De Àr vÀl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och efterstrÀvas. LikvÀl har de ofta svÄrt att gripbart och med ord tolka det som stÄr angivet i Lpfö98.

Syftet med Detta arbete var Att undersöka och Beskriva Hur pedagogerna Arbetar för Att stimulera SprÄkutveckling bland tvÄsprÄkiga barn pÄ en MÄngkulturell förskola som ligger i en Medelstor kommun i sydvÀstra SkÄne. Vidare ville jag undersöka pedagogernas tankar kring tvÄsprÄkighetens och modersmÄlets betydelse för sprÄk-och identitetsutveckling. För Att FÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt öppna observationer under tre dagar. Resultatet Visar Att pedagogerna Arbetar Aktivt med sprÄkutveckling och I sitt arbete AnvÀnder de sig av material som konkret t.ex. sprÄkpÄsar och sprÄklÄdor.

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nÄ en ökad förstÄelse för den situation och de förutsÀttningar tonÄringar som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbÀr försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handlÀggningen av ekonomiskt bistÄnd. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av en kvalitativ metod, det vill sÀga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare pÄ en socialbidragsenhet. Resultaten frÄn intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering.

Studiens syfte Àr att undersöka hur socialtjÀnsten hanterar familjehemsplaceringar av barn med utlÀndsk bakgrund i svenska familjehem. De behandlade omrÄdena Àr Rinkeby i Stockholm, RosengÄrd i Malmö och LÀrjedalen i Göteborg. OmrÄdena Àr utvalda genom gemensamma faktorer som mÄnga ensamstÄende förÀldrar, hög invandrartÀthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör matchningen mellan barn med utlÀndsk bakgrund och svenska familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och familjehem samt hur socialtjÀnsten tar hÀnsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjÀnsten samt litteratur inom omrÄdet.

Sammanfattning  Syftet med studien Àr att belysa hur tre författare genom sina sjÀlvbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att vÀxa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys anvÀnds för att nÀrma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras sjÀlvbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av nÀrmanden och distans till sin uppvÀxt. Studien belyser Àven hur sjÀlvbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgÄende beskriver ambivalenta kÀnslor gentemot sin uppvÀxt och sina upplevelser.

Syftet med den hÀr studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilken syn pÄ kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör lÀsa. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes var teorier kring genus och teorier om lÀsning. FrÄn dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn pÄ genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gÀllande genus i barn- och ungdomslitteratur.

Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjÀlp av en narrativ metod som bygger pÄ de livsberÀttelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgÄngspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebÀr att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna bestÄr av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berÀttade sina livshistorier utifrÄn upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer.

Denna kvalitativa uppsats behandlar personliga bloggar och de mekanismer som finns bakom bloggande. Det övergripande syftet Àr att, med fokus pÄ individen i samspel med andra, fÄ en förstÄelse för vad det Àr som gör att mÀnniskor vÀljer att publicera uppgifter om sig sjÀlva pÄ bloggar dÀr vem som helst kan lÀsa vad som skrivits. Vi har för vÄr datainsamling genomfört semistrukturerade intervjuer i huvudsak via MSN Messenger. De teorier vi valt att anvÀnda oss av Àr symbolisk interaktionism, rollteori och teori om den narcissistiska kulturen. Analysen behandlar de teman vi tycker oss se i vÄrt insamlade material.

Abstract MÄnsson Marielle 2011. Adopterade och identitet Syftet med undersökningen Àr att studera hur internationellt adopterade ungdomar ser pÄ sin identitetsutveckling under skoltiden, sÀrskilt under grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna Àr: * Hur upplever internationellt adopterade ungdomar att deras utseende pÄverkar sjÀlvbilden? * Hur ser de pÄ sitt identitetsskapande under skoltiden? * Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade ungdomar kring sitt ursprung? I den tidigare forskningen nÀmns det att internationellt adopterade ungdomar ofta kÀnner sig som svenskar men pÄ grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhÀllet. Det Àr vanligt att den adopterade kÀnner sig bristfÀllig, underlÀgsen och ful pÄ grund av sitt utseende.