Bakgrunden till denna uppsats Àr ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vÄr identitetsutveckling och vÄra relationer. I mitt blivande yrke som förskollÀrare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning Àr att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier pÄ barnen. Syftet med arbetet Àr att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och vÀrderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det gÄr att utlÀsa nÄgon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrÄn en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som anvÀnds av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, tvÄ som representerar den normkritiska litteraturen och tvÄ som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring barnlitteraturens pÄverkan och betydelse för barns syn pÄ genus. Jag undersöker Àven hur barn uppfattar karaktÀrer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag fÄr djupare förstÄelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lÀrare.Metod som jag anvÀnder mig av Àr av kvalitativ sort, vilket innebÀr att man försöker hitta sÀrskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger pÄ deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i Ärskurs 1 och Ärskurs 6, samt av lÀrare.Arbetets viktigaste resultat Àr att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

Alla barn har i förskolan rÀtt att utveckla sitt modersmÄl. I denna studie utgör fenomenet modersmÄlsstöd fallet, vilket undersökts utifrÄn: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer uppfattar modersmÄlsstöd. Vilket görs utifrÄn följande frÄgor:Vilken betydelse ges modersmÄlstöd för flersprÄkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning?Hur organiseras modersmÄlsstöd enligt respondenternas beskrivning?Fallstudien Àr av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod Àr intervjuer, som genomfördes med tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga.

Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig nÀr de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förvÀg kÀnda sÀrskilda behov pÄ grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svÄr social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lÀmnade vid födseln. Dessa separationer kan sÀtta djupa spÄr hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppvÀxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrÄgor, 2013).Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sÄdana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieÀmnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min mÄlsÀttning var att utifrÄn lÀrarnas upplÀgg och metoder kunna dra slutsatser om hur lÀrare arbetar med den kulturella identiteten i historieÀmnet. För att fÄr svar pÄ detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lÀrare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag anvÀnde mig av var kvalitativ intervju dÀr jag intervjuade lÀrare enskilt och stÀllde övergripande frÄgor och dels följdfrÄgor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lÀrarna inte har nÄgon medveten strategi i undervisning utifrÄn elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Film Àr ett uppskattat medel att anvÀnda i skolundervisningen (Giroux, 2000). DÀrför Àr syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur klass och etnicitet framstÀlls i tvÄ utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och vÀrdegrundsfrÄgor. Varför just Disney Àr för att det Àr en filmkategori som mÄnga barn har sett vilket gör att mÄnga barn kan relatera till Àmnet. Anledningen till varför denna undersökning görs Àr att lÀrare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas pÄ olika sÀtt beroende pÄ barnens tidigare erfarenheter. Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser dÀr fokus lÀggs pÄ klass, etnicitet, makt och vÀrdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framstÀllas, uppfattas och anvÀndas av lÀrare i skolan med hjÀlp av disneyklassiker. Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehÄller en del likheter trots att de har olika handlingar.

Sammanfattning  Syftet med studien Àr att belysa hur tre författare genom sina sjÀlvbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att vÀxa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys anvÀnds för att nÀrma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras sjÀlvbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av nÀrmanden och distans till sin uppvÀxt. Studien belyser Àven hur sjÀlvbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgÄende beskriver ambivalenta kÀnslor gentemot sin uppvÀxt och sina upplevelser.

UngdomsÄren Àr en omtumlande period av förÀndring och identitetsutveckling. NÀr det rör sig om utsatta ungdomars hÀlsa Àr denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument Àr ungdomar en prioriterad grupp dÄ det finns studier som visar pÄ en ojÀmlikhet i hÀlsa bland mÄlgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka Àr sÄrbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för nyckelpersoners uppfattningar gÀllande social utsatthet bland ungdomar i Äldern 13-19 Är.

Studien syftar till att undersöka rektorers förestÀllningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lÀrande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som Àr verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror pÄ att rektorer har mycket att sÀga till om nÀr det gÀller allt frÄn anstÀllning av pedagoger, till arbetssÀtt och satsning pÄ estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har anvÀnt Àr kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att anvÀnda i studien Àr teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad Àr kunskap? Resultatet av studien visar pÄ att rektorernas förestÀllningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

Som titeln berĂ€ttar handlar den hĂ€r rapporten om modersmĂ„lets roll. Det huvudsakliga syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka förskollĂ€rarnas, modersmĂ„lslĂ€rarnas och förĂ€ldrarnas uppfattningar om modersmĂ„lets betydelse för andrasprĂ„kslĂ€rande och barns personliga utveckling. Åtta personer har deltagit i studien som bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att respondenterna Ă€r eniga om att ett vĂ€lutvecklat modersmĂ„l gynnar andrasprĂ„kslĂ€randet. De gav Ă€ven en bild av att vara vĂ€letablerad i bĂ„de modersmĂ„l och svenska sprĂ„ket som stĂ€rker varandra och stĂ€rker barnet.

Sex Àr idag inte ett tabubelagt Àmne utan kan fritt diskuteras. NÀr barnet blir tonÄring börjar det intressera sig för frÄgor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, nÀr de gÄr i nian. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frÄgor kring sex, och om vad de dÄ frÀmst pratar om.

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. DÄ inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gÄtt att finna, sÄ blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett personalperspektiv öka förstÄelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har dÄ det gÀller att ta tillvara och stÀrka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frÄgestÀllningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stÀrka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgÄende i hela uppsatsen.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en bild av eventuella skillnader nÀr det gÀller pedagogers syn pÄ det skönlitterÀra arbetets roll i olika skolÄr. I vÄrt syfte ingick Àven att undersöka om man i praktiken kan se tecken pÄ ett snÀvt synsÀtt nÀr det gÀller litterÀrt arbete relaterat till elevers Älder sÄsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade pÄ samma skola, tvÄ i varje skolÄr. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en nÀr de undervisade med och kring skönlitteratur.