Sparring, Lina (2010). ?Jag Àr inte ?nÄgon? utan ?bara finns??, ?I?m not ?anybody? I ?just ?exist?. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att titta nÀrmare pÄ vilka slags bekrÀftande moment de sociala medierna, ?den virtuella verkligheten?, ger unga pÄ gymnasiet och att ge exempel pÄ bekrÀftande moment unga pÄ gymnasiet fÄr i sin skolvardag, ?verkligheten?.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur fyra organisationerskriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnÄundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pÄgÄende kriser undersöktgenom att analyser hur de vÀljer att hantera information bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts Àr Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och VÀrmlandstrafik. TvÄ frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:1.

I uppsatsen behandlas brev skrivna av Julie Ekerman, gift Björckegren (1765-1800), till Carl Sparre (1723-1791). Samlingen omfattar sex brev skrivna 1784, dÄ Julie var Sparres unga Àlskarinna i Stockholm, och 53 brev skrivna 1789-91, dÄ hon gift sig med Nils Björckegren och var i fÀrd med att installera sig som borgmÀstarhustru i Linköping. Mina frÄgor till breven kretsar övergripande kring makt och identitet, kring vem brevskriverskan uppfattade sig vara och önskade sig vara, kring vem det var möjligt att vara dÀr hon befann sig och hur brev tjÀnade som identitetsskapande redskap och maktfaktor i denna process. SÄvÀl biografiska och kulturella/socialhistoriska som textanalytiska infallsvinklar har anvÀnts för att diskutera dessa frÄgor.I de brev Julie Björckegren skrev frÄn Linköping till sin forna Àlskare stÄr livet som borgarkvinna i förgrunden, bÄde den hon enligt sin egen förstÄelse Àr och den hon vill bli. InnehÄllsmÀssigt kretsar brevskriverskan kring fem teman: husmoderskapet, kroppen-hÀlsan, det sociala livet, brevskrivandet samt tacksÀgelserna och behovsframstÀllningarna.

Purpose: This study aims to investigate the conditions that prevail when companies put their marketing in social media with the purpose of creating a perception of the risks and opportunities it brings to businesses and ultimately how it may affect the corporate image and identity.Theories: The basis of the problem area are presented through a theoretical framework with the purpose of highlighting the notions of social media, communi- cation, marketing communication, groundswell, corporate identity and image.Methodology: To investigate the research questions this study adopted a qualitative approach in which the authors study the properties of a phenomenon in order to seek a deeper understanding of the problems we have presented. There is an exploratory approach to knowledge and the authors have chosen to conduct qualitative research interviews based upon three themes: driving forces, challenges and impacts.Conclusion: The study revealed that traditional models of communication are no longer applicable in social media. Companies are up for a challenge and must clarify their sole purpose when establishing communication in the social landscape. The general motivation for marketing in social media is making profit, however, building relationships is not a natural motive for most companies. The risks companies expe- rience is the exposure caused by social media and the study also reveals that this fear is firmly attached to their lack of knowledge of these new channels of communicat- ion and their primary areas of use which indicates that skilled employees plays a vi- tal role with their use of social media in their communication process.

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.

Social media Àr idag ett vÀletablerat begrepp och mediet anvÀnds flitigt av bÄde företag och privatpersoner. AnvÀndningsomrÄden innefattar allt frÄn marknadsföring till att kommunicera med andra anvÀndare. I nulÀget Àr det ett stort fokus pÄ att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att pÄ lÄng sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebÀr en engagerad kund nÄgon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett vÀrde, för bÄde kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan pÄbörjas av antingen kunden eller företaget.

Musik har i Ärhundraden varit ett uttryck för mÀnskliga förhÄllanden och relationer i samhÀllet. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder pÄ att 1970-talets punkvÄg var en svÄrtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter Àn idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i vÀrlden. Huruvida punkkulturen var vÀnster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, Àr en komplex frÄga. Genom att granska de bÄda lÀndernas tvÄ frÀmsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus pÄ politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förstÄelse för budskapen som formade punkidentiteten.

UtifrÄn kategorierna etnicitet, genus, skola och sprÄk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, Ätta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andrasprÄk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser pÄ sin flersprÄkighet, vilken instÀllning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhÄllande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i Ärskurs ett, men Àr uppdelade i tvÄ grupper vilka skiljer sig Ät vad gÀller instÀllning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat Àr inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekrÀftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") Àr viktig för tjejerna, och att den blir möjlig frÀmst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och BiskopsgÄrden, vilka Àr sÄ kallade ?multietniska? förortsomrÄden i Göteborg.

Idag anvÀnder sig marknadsförare och företag av relationsmarknadsföring i allt störreutstrÀckning. MÄlet med relationsmarknadsföring Àr att skapa en lÄngvarig relation och fÄlojala kunder som företaget sedan kan erbjuda en rad olika produkter och tjÀnster baserade pÄkundernas personliga preferenser. Ett vanligt sÀtt bland företagen att skapa denna relation medkunderna Àr anvÀndningen av en lojalitetsstrategi som i sin tur oftast innefattar nÄgon form avlojalitetsprogram. En lojalitetsstrategi kan utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, i denna studie har viframförallt undersökt hur man kan skapa kundlojalitet med hjÀlp av dagens digitalakommunikationsteknik.Syftet med uppsatsen var sÄledes att identifiera framgÄngsfaktorer vid skapandet avkundlojalitet inom möbelbranschen, dÀr digitala kommunikationskanaler ska vara det frÀmstaverktyget. Den framtagna informationen Àr sedan tÀnkt att anvÀndas av Halens Hem ochMöbelavdelning.

Mediet vi kommunicerar genom pÄverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfÀllen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) pÄverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare nÀr den visades som film eftersom det innebÀr att fler verktyg, som kroppssprÄk och tonlÀge, Àr tillgÀngliga. I undersökningen presenterades ett brÄk mellan en lÀrare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

Examensarbetet handlar om döva ungdomars identitet och medias roll under tiden döva ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen Àr döva ungdomar 12-17 Är, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lÀrare. FrÄgestÀllnignarna Àr: "Hur skapar och formar döva ungdomar sin identitet? "Vad Àr avgörande för döva ungdomars identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer anvÀnder döva undomar sig mest av?".

Syftet med följande arbete Àr att undersöka sÀr- respektive samundervisning utifrÄn ett lÀ­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssÀtt som bidrar att förstÀrka jÀmstÀlldhet enligt verksamma lÀrare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnÄ vÄrt syfte. Enligt vÄrt resultat var alla sex intervjuade lÀrare överens om att de svaga och lÄgpresterande flickorna gynnas vid sÀrundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet dÀr det sociala samspelet trÀnas och förstÀrks. Vidare hade lÀrarna fö­restÀllningar om att samundervisning bidrar till jÀmstÀlldhet.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvÀndning som finns hos första generationens invandrarungdomar frÄn Kurdistan, samt ta reda pÄ om de som elever i skolan har varit med om att lÀrare tagit upp nyheter rörande deras hemlÀnder i den allmÀnna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om ocksÄ nyheter frÄn deras hemlÀnder diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts pÄ om medier frÄn hemlÀnderna ingÄr i medieanvÀndningen. Studien bygger pÄ en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i Äldrarna 16-18 Är pÄ Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det Àr relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt mÄnga studier gjorda som har fokuserat pÄ just den hÀr frÄgan. Som blivande medielÀrare anser vi ocksÄ att det Àr viktigt att ha kÀnnedom om invandrares medievanor eftersom vi dÄ bÀttre kan planera vÄra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hÄlla sig uppdaterade dels om hÀndelser i Sverige, men Àven i deras hemlÀnder och i övriga vÀrlden.