Swedish authorities have been dealt a mission by the Swedish state, where each agency works on the basis of their assignment. Communication has become more and more important for authorities, there are several reasons for the use of communication and they may differ from authority to authority. Some authorities claim that the purpose of the communication work is to create awareness and recognition among citizens. A communication form that has become increasingly important for government agencies is social media, according to the government authorities should implement social media in their communication work because it is very important that the authorities are available where the citizens are. Previous research has focused on the risks and opportunities that the social media generates for the public sector.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

För ett litet företag med begrÀnsade resurser kan det vara svÄrt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder dÄ traditionell reklam Àr dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig sjÀlva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag pÄ nÀtet kraftigt ökat och kunderna har hÀr, dÄ de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit pÄ sig att sprida sina upplevelser och syner pÄ varumÀrken och produkter vidare till andra för att pÄ sÄ sÀtt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) pÄ sociala medier, bloggar och liknande.

Denna studie har vÀxt fram ur den utmaning som PR-utövarna stÄr inför i och med den ökade anvÀndningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna pÄverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och Àr yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgÄr ifrÄn kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets pÄverkan pÄ kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har Àven hÀmtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har pÄverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats dÄ PR-utövarna nu lÀttare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bÀttre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förÀndring stÀller dock Àven nya krav pÄ kommunikatörerna, dÀr transparens ökat i vikt.

I denna studie undersöker jag hur svenskÀmnet pÄ gymnasiet lever upp till syftet som sÀger att eleverna i undervisningen ska fÄ lÀsa andra texter Àn enbart skönlitterÀra och vars innehÄll ska sÀttas i relation till elevernas egna intressen och erfarenheter. Texterna ska ocksÄ vara en kÀlla till sjÀlvinsikt, utmana eleverna till nya tankesÀtt och öppna upp för nya perspektiv. Det blev dÀrför intressant att undersöka om/hur texter av olika slag pÄverkar unga mÀnniskors identitetsbyggande inom svenskÀmnet. Samtidigt visar tidigare forskning att skolan Àr dÄlig pÄ att ta tillvara elevers medieerfarenheter i klassrummet. Syftet med studien Àr sÄledes att i intervjuer med nio elever undersöka hur elevernas medieerfarenheter ser ut och hur de vill att skolan ska tillvara pÄ dessa:Hur anvÀnder eleverna medier för att uttrycka och utforska sin identitet? Hur ser eleverna pÄ hur skolan tar tillvara deras medieerfarenheter i svenskundervisningen?Resultatet av undersökningen visar att svenskÀmnet i stort sett inte anvÀnder sig av texter hÀmtade frÄn olika slags medieplattformar i undervisningen.

Genom Ätta personers uttrycksfulla skildringar kring uppvÀxt i Nicaragua presenteras och problematiseras, i denna kvalitativa undersökning, olika normer kring manlighet och sexualitet som figurerar i den nicaraguanska kontexten. Dessa normer har kategoriserats utifrÄn fyra sociala sammanhang, nÀmligen: familjen, grannskapet, skolan och fritiden vilket pÄ ett lÀttöverskÄdligt sÀtt synliggör den process vari dessa normer konstrueras, regleras, reproduceras och utmanas, liksom hur normerna prÀglar manligt identitetsskapande i Nicaragua..

Instagram lanserades i oktober 2010 och Àr en applikation dÀr du med hjÀlp avkamerafunktionen pÄ din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder.Instagram tillÄter sina anvÀndare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sigav bilden till sina följare. Syftet med denna studie Àr att ur ett socialpsykologisktperspektiv fÄ förstÄelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan varaen del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg försjÀlvpresentation. Det empiriska materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer medkvinnor i Äldrarna 20-25 som Àr aktiva Instagram-anvÀndare. Det teoretiska ramverketbygger pÄ Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddensteori om sjÀlvet som ett reflexivt projekt samt begrepp frÄn Goffmans dramaturgiskaperspektiv. Resultat frÄn studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform dÀrjaget och identiteten kan konstrueras.

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gÄnger sÄ ofta av knÀskador mot vad pojkar gör. I den hÀr uppsatsen granskar jag dÀrför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan fÄ information om hur knÀskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Titel: Fansidans framgÄng ? En kvalitativ studie av företags kommunikation pÄ FacebookFörfattare: Lina Anglert, Daniella Pettersson och Birgitta SjölundUppdragsgivare: Start Communication och More PRKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för medier, journalistikoch kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Orla VigsÞSidantal: 64Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, ur ett kommunikationsperspektiv, beskriva vad företag som bedömsvara framgÄngsrika pÄ sociala medier gör pÄ Facebook.Metod: Kvalitativ textanalysMaterial: Fem inlÀgg vardera, med tillhörande kommentarer, hÀmtade frÄn Ätta företags fansidor pÄFacebook.Huvudresultat: De mönster vi kan se Àr att företagen i huvudsak vÀljer att kommunicera genom textoch bild. Resultatet visar Àven att lÀnkar Àr vanligt förekommande och dÄ frÀmst till företagens egnahemsidor. Vad gÀller interaktionsarbete frÄn företagens sida arbetar de sÀllan eller aldrig med direkta frÄgor till sina besökare. InnehÄllet i inlÀggen Àr till största del informerande och sÀllan av underhÄllande karaktÀr.

I denna uppsats Àr det övergripande syftet att studera grupprocesser och identitetsskapande inom supporterkulturen. De frÄgestÀllningar studien avser att besvara utgörs av supporterskapets betydelse för individens identitetsskapande, skapandet och upprÀtthÄllandet av supportergruppen och supportergruppens eventuella pÄverkan pÄ individens moraliska förhÄllningssÀtt. Studien tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt baserat pÄ intervjuer och en kortare observation. Uppsatsens teoretiska ram bestÄr av Erving Goffmans och George Herbert Meads identitetsteorier, Randall Collins teori om ?Interaction ritual chains? och Howard S.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Den hÀr uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens vÀsterlÀndska samhÀlle. Via tvÄ uttryck - klÀder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvÀrlden. Mitt syfte Àr att undersöka hur stil och smak (i klÀder och kulturkonsumtion) utgör meningsbÀrande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör tvÄ viktiga element, eftersom det Àr genom dessa begrepp som individen avgrÀnsar och definierar bÄde sig sjÀlv och andra. I den avslutande diskussionen utgÄr jag vidare frÄn Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt pÄ identitet och dagens omvÀlvande samhÀllsförhÄllanden.

Denna studie syftar till att undersöka anvÀndares subjektiva reflektioner kring olika interaktionsverktyg och deras anvÀndningsomrÄden för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verktygen tillskrivs olika funktionella betydelser och alternativ mening i interaktionen och sjÀlvpresentationen. Genom detta vill vi förklara hur fenomenet sociala medier pÄverkar mÀnniskors vardag och interaktionen i samhÀllet. Detta kan exempelifieras genom hur individer planerar och dokumenterar sin vardag för att kunna framstÀlla sig pÄ ett önskvÀrt sÀtt pÄ sina online-profiler.Materialet i denna intervjustudie bestÄr av totalt sex intervjuer med personer i olika Äldrar. Vi har anvÀnt oss av ansatsen semistrukturerad öppen observationsintervju, med motiveringen att detta ger oss möjlighet att studera reflektioner och handlingssekvenser samtidigt.Studiens slutsats Àr att anvÀndares interaktion pÄ sociala medier i mÄnga avseenden liknar face-to-face-interaktionen mellan individer i deras vardag, dÄ normer frÄn det övriga samhÀllet stÀndigt relevantgörs genom tillströmmandet och socialisationen av nya anvÀndare. Institutionaliserade anvÀndningsomrÄden för olika interaktionsverktyg anvÀnds som logisk utgÄngspunkt i hur verktygen anvÀnds och tolkas, exempelvis hur anvÀndare genom dessa kan prenumerera pÄ och visa uppskattning för andras uppdateringar och aktiviteter.