Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

Annonsörer upplever en förÀndring i medielandskapet och det Àr svÄrare att konkurrera om tittarnas uppmÀrksamhet. Uppsatsen inriktar sig pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjÀlpande beteende i det förÀndrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjÀr TV..

Syftet med denna kvantitativa studie Ă€r att undersöka om studenter vid UmeĂ„ universitet Ă€r medvetna om att de kan bli bakgrundsgranskade nĂ€r de söker arbete och hur de gör för att skydda och framhĂ€va sig i sociala medier och pĂ„ Internet sĂ„ inte studenternas digitala spĂ„r minskar anstĂ€llningsbarheten. Denna studie innehĂ„ller fyra frĂ„gstĂ€llningar; Är studenter medvetna om att de blir kollade och bortvalda pĂ„ grund av digitala spĂ„r, vilken information vĂ€ljer de att framhĂ€va och vad tar man bort, skiljer sig detta Ă„t mellan mĂ€n och kvinnor och skiljer sig det Ă„t mellan kunniga och mindre kunniga anvĂ€ndare av social media och Internet. Resultatet visar pĂ„ att det finns en bra medvetenhet om att de kan bli kollade men att de Ă€ndĂ„ visar upp olĂ€mpligt material. Studenterna var bra pĂ„ att göra sina profiler privata men majoriteten visse inte att de instĂ€llningarna gĂ„r att kringgĂ„. Studien visar att det som mest skiljer sig Ă„t bland könen var att mĂ€nnen anser sig mer kunniga och hade mer kunskap om teknik relaterade frĂ„gor.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.

In this study, we have examined how Swedish tour operators are using social media as part of their marketing plan. Our purpose was to find out which strategies they use in the area of social marketing. The companies that were examined were Ving, Fritidsresor and Jambo tours, and the social network site that the research focused on was Facebook. The examination was conducted with a content analysis of the companies' Facebook pages and qualitative, structured interviews with the companies. The aim was to compare the various tour operators Facebook pages in order to get a broader overview of the companies marketing strategies.

With this study we aim to learn more about the process in creating an identity onFlashback Forum. We have observed four members of the forum to find what themesdefine thier way of making an identitity. Besides to our empirical material we foundearlier research that could support our study. The methods we used was qualitativesince we wanted to get a deep understandning for their behaviour. We found thattheese three themes were central: Language, Content and the feeling of beingAnonymous.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehÄllsanalys besvara frÄgestÀllningarna: Vilka synliga kÀllor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta kÀllorna ut? I vilken utstrÀckning anvÀnds sociala medier som kÀlla?Uppsatsen bygger pÄ en explorativ totalundersökning av samtliga kÀllor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet bestÄr av nyhetsartiklar frÄn Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgÄngspunkter Àr teoribildningar runt journalistikens roll i samhÀllet, demokrati och kÀllteori.Resultaten visar pÄ att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskÀllor i Sverige och i Àn större utstrÀckning anvÀnds dessa kanaler som omvÀrldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget anvÀnt Twitter som primÀrkÀlla vid tolv tillfÀllen.  .

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Diabetes Àr en kronisk sjukdom som klassas som en av vÄr tids folksjukdomar. Diabetes gör att sockerhalten i blodet Àr för hög dÄ kroppens förmÄga att ta hand om socker inte lÀngre   fungerar. Personer med diabetes Àr dÀrmed i behov av att sjÀlva ha kontroll över sin blodsockernivÄ genom egenvÄrd, utan inverkan frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Dagligen anvÀnds olika sociala medier inom exempelvis underhÄllning och utbildning men behovet finns Àven för mÀnniskor att skaffa sig information, stöd och rÄdgivning inom hÀlsa. Syftet med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att hjÀlpa personer hitta kommunikationspartners via sociala media inom hÀlsa i liknande situation och förhÄllanden samt identifiera de problem som uppstÄr nÀr mÀnniskor delar med sig av sin hÀlsa pÄ sociala medier och att skapa en internettjÀnst som föreslÄr en eventuell lösning pÄ problemet.

Syftet med denna studie Àr att genom intervjuer fÄ en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhÄller sig till ett etnologiskt fÀltarbete dÀr intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. FrÄgestÀllningarna Àr anpassade till samtliga informanter och berör frÄgor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀndes i denna studie Àr Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om sprÄk. Genom anvÀndning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att vÄra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

PÄ senare tid har Facebook förÀndrat förutsÀttningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har kÀnt ett behov av att förÀndra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav pÄ ökad transparens som kommit frÄn sÄvÀl allmÀnhet som medier. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och jÀmföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus anvÀnder det sociala nÀtverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda som Àr ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Our consumption habits are today under development and alteration. The market for mobile commerce is increasing, as well as the use of social networks with mobile devices. This relatively new approach to online shopping requires that retailers adjust to new strategies related to trust issues. The purpose of this study is to examine how social networks affect the establishment of trust between retailers and customers in mobile commerce. We investigate what kind of strategies retailers apply in order for consumers to gain trust in the mobile environment.