VÄrt syfte Àr att undersöka hur representanter frÄn lÀnsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.LÀnsstyrelsen Àr en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mÀngd olika kriser. Deras roll i samhÀllet Àr att vara vÀl förberedda nÀr en kris intrÀffar och agera spindeln i nÀtet för att upprÀtthÄlla viktiga samhÀllsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har Àndrat förutsÀttningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmÀnheten ? vilket kan ha Àndrat förutsÀttningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet Àr insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkÀtundersökningar, genomförda via telefon.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur mindre svenska event- och turismföretag anvÀnder sig av hemsidor och sociala medier för att marknadsföra sig via Internet. Bakgrunden till detta Àmnesval Àr delvis ett intresse frÄn oss författare. Genom vÄra studier och vÄrt intresse för event och ?turismbranschen har vi blivit allt mer intresserade av dessa verktyg dÄ vi tror att de kan vara av stor vikt speciellt för mindre företag inom denna bransch. Vi har Àven identifierat ett behov av vidare studier inom Àmnet frÄn forskare (Robeiro & Love, 2003).

Titel: Produktexponering pÄ sociala medier - en studie om hur bloggar och Snapchat pÄverkar konsumenters inköpsbeslut.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Maya Sundlöf och Malin LundHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2015 Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om konsumenters inköpsbeslut och val av varumÀrke pÄverkas av exponering av produkter pÄ bloggar respektive Snapchat. Syftet med studien Àr att undersöka om konsumenter blir pÄverkade av kÀnda personers produktexponeringar pÄ deras bloggar och pÄ deras Snapchat.  Metod: I studien genomfördes ett experiment med 98 deltagare som var uppdelade i fyra experimentgrupper. I studien blev en experimentgrupp exponerad av produkter frÄn blogginlÀgg och en annan experimentgrupp blev exponerad av produkter frÄn bloggares Snapchat. I resterande tvÄ experimentgrupper tillÀmpades defaulteffekten för att se om det skulle pÄverka deras val av varumÀrke. Resultat & slutsats: Resultatet visar att Snapchat Àr den typ av social media som personer i större utstrÀckning blir pÄverkade av vid produktexponeringar. Bloggar pÄverkar i större utstrÀckning ett inköpsbeslut nÀr kÀnda personer ger rekommendationer.

Syftet med vÄr studie Àr att genom kvalitativa intervjuer söka förstÄelse för hur elever i en högstadieklass pÄ en skola i Halmstad skapar sin identitet i relation till den ofrivilliga gruppen. Vi anvÀnder oss av begreppen konformitet och nonkonformitet för att undersöka hur identitetsskapandet pÄverkas av detta. Den kvalitativa metod vi har anvÀnt oss av Àr intervjuer, som vi genomförde med tio elever i en och samma skolklass. Anledningen till att vi har anvÀnt oss av denna metod Àr för att söka förstÄelse för elevernas egna upplevelser och erfarenheter av identitetsskapande i en ofrivillig grupp.Den slutsats vi drar Àr att identitetsskapande hos eleverna pÄverkas av konformiteten i klassen. Dessutom kan nonkonformitet leda till utanförskap hos de elever som inte klarar av att anpassa sig till de andra eleverna.

Uppsaten handlar om hur mössor anvÀnds i ungdomars identitetsskapande, bÄde i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgÄr hur ungdomar bÄde formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras ocksÄ vikten av att bÄde elever och lÀrare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterklÀder ska kunna undvikas. Studien bygger pÄ intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 pÄ en gymnasieskola i Stockholms lÀn..

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Syfte: VÄrt syfte Àr att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-anvÀndare har förÀndrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgÀnglig pÄ internet och mÄnga finns Àven tillgÀngliga pÄ sociala medier, dÀr lÀsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förÀndrat anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkÀtintervjuer pÄ internetResultat: Resultatet visar att anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter mer eller mindre har förÀndrats sedan de startat konto pÄ Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att fÄ nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra anvÀndare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, dÀr de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor Àr vad vÄr antologi handlar om. Det vi har studerat Àr hur ungdomar vÀljer att leva i det nutida samhÀllet. I och med de stora valmöjligheterna och mÀnniskors reflexiva förmÄga uppkommer stÀndigt rÀdslan att de val vi gör kanske Àr fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som nÄgot specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla Àr unga kristna i dagens samhÀlle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhÀllet ser pÄ dem, hur anvÀndandet av tekniken har pÄverkat unga mÀnniskor med dess fördelar och nackdelar.

Idag har verktygen och strategierna för att kommunicera med kunderna förÀndrats mycket sedan de sociala medierna blev en trend inom den virtuella vÀrlden. Utvecklandet av de sociala medierna har visat sig krÀva en förstÄelse huruvida information, underhÄllning och handel kan sammanlÀnkas dÄ det inte lÀngre endast Àr företagen som kan sprida ett budskap till kunderna. Forskare menar att de sociala medierna har kommit att bli en hybrid av marknadsföringsmixen dÄ de via de traditionella sÀtten endast varit möjligt att samtala företag till kund och numera tillÄter de sociala medierna kunder att samtala med varandra, vilket kan skapa risker sÄvÀl som möjligheter för företagen.Syftet med denna studie har varit att finna hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation samt att undersöka huruvida företag skapar nÀra relationer via de sociala medierna. Syftet har Àven varit att belysa de risker företag uppfattar i och med anvÀndandet av sociala medier. Jag har valt att undersöka tre stycken forskningsfrÄgor dÀr den första av dem Àmnat till att svara pÄ hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation.

The purpose of this study is to examine how the editorial staff from the Swedish radio program Morgonpasset i P3 and the Norwegian radio program P3morgen uses Facebook and Twitter and how they can use social media as a tool in the production. The purpose is also to examine how active both of the editorial staff are on Facebook and Twitter and which kind of language they use on Facebook and Twitter. The radio programs both work under a lot of similar conditions and are both controlled by public service in both countries. To conduct the study qualitative interviews was performed with the web editor Christoffer Malm from Morgonpasset i P3 and the radio presenter Silje Nordnes from P3morgen in combination with a quantitative content analysis. The study was conducted over a limited period of the autumn of 2013.

Vi har identifierat att forskningen gÀllande Facebook som intern kommunikationskanal Àr bristfÀllig. VÄr studie syftar dÀrför till att undersöka hur facebookgrupper anvÀnds som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsÀttningar sociala funktioner i intranÀt skapar. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare pÄ tvÄ organisationer och en innehÄllsanalys av material frÄn en sluten facebookgrupp. VÄra resultat tyder pÄ att det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till om internkommunikationen sker pÄ Facebook, dÀribland sÀkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt grÀnsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland vÄra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar nÀr kommunikationen sker internt pÄ Facebook.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Denna studie behandlar företags köp av social feedback inom sociala medier. Vi har sett att flera aktörer vÀljer att köpa tjÀnster som ger sken av att de har ett stort antal anhÀngare. Det Àr Àven möjligt att köpa uppmÀrksamhet i hopp om att fÄ synas framför miljontals anvÀndare och vi har undersökt om de gör rÀtt i att göra sÄ. Vi har med hjÀlp av tvÄ exempel dÀr en lyckad viral spridning genomförts och en enkÀtundersökning, granskat vad den allmÀnna Äsikten Àr kring höga antalet anhÀngare. Spelar det nÄgon roll för deras intresse kring företagen eller deras produkter? PÄ sÄ sÀtt kan vi se huruvida de aktörer som köper Likes och Followers gör rÀtt eller fel.

Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmÀnna handlingar och elektroniska medier i allmÀnna handlingar. Offentligheten i Sverige Àr vÀldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmÀnna handlingar mÄste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen Àr och vad som anses vara allmÀnna handlingar. Jag har Àven belyst lagrum som Àr av vikt för att förstÄ sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen Àr en grundsten i det svenska samhÀllet och den ger svenska medborgare rÀtt att ta del av information och fÄ insyn i offentliga verksamheter.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.