Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett litet svenskt modeföretag kommunicerar sin identitet med fallstudie på Odd Molly. Ansatsen har varit abduktiv och en kvalitativ studie har genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av ett managementperspektiv på hur identitet skapas utifrån Frans Melins modell och hur denna kan kommuniceras.Den centrala delen av analysen har varit att förstå hur ett litet svenskt modeföretag kan kommunicera sin Identitet. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen har bestått av en djupintervju med nyckelperson inom Odd Molly, observationer av återförsäljare samt interna dokument och pressmaterial. Ur ett företagsperspektiv har det framkommit att fallföretaget Odd Molly besitter en särpräglad Identitet.

Utifrån denna undersökning och resultat kan man dra slutsatsen att människor blir en del av samhället samtidigt som de behåller sitt ursprung och sin etniska Identitet. Det för att skapa eventuell stabil självkänsla. Tillsammans skapar människor en ny mer flexibel och anpassningsbar identitet som är en mix av två kulturer som de befinner sig i. Människor skapar sin egen bild av sig själva som i sin tur speglas i samhället..

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras Identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

I examensarbetet har vi undersökt vilken betydelse ungdomarna lägger i begreppet ?fjortis?. Frågorna som arbetet har utgått från är: I vilken utsträckning är fjortis en vald eller en tillskriven identitet? Hur beskriver ungdomarna en fjortis? Vilken erfarenhet har ungdomarna av fjortisar? och Vilken kvinnosyn/kvinnoroll representerar fjortisen? Vår empiri består av intervjuer med sju ungdomar i åldern 12-18 år, två bloggares sidor på internet samt en genomgång av fjortisbegreppets användning genom att läsa forum och chattar på internet. De teoretiska utgångspunkterna har varit genus och Identitet.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk Identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell Identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen..

Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt från detta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmed historiemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort en enkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid.

No abstract.

Syftet med undersökningen är att få en insyn i flerspråkiga barns erfarenheter kring deras språk och Identitet.Vi har utgått från hur flerspråkiga barn upplever sitt språk relaterat till sin identitet i samspel med föräldrar, lärare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flerspråkighet som både ett hinder och en tillgång. I vissa sammanhang kände barnen sig utanför majoritetssamhället..

Sammanfattning ?jag har skyldighet att leta efter barnens bästa jag? ? Förskollärare C Identitet är en persons självbild vilken består av olika områden som till exempel språk, kultur och kön. Det kan handla om hur människor ser på sig själva men också hur andra människor ser på sig själv. Ottosson (2013) menar att identiteten främst handlar om en medvetenhet av sig själv och att vara ett ?jag?. I arbetet presenteras en intervjustudie utförd på fem olika förskolor med sju olika förskollärare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stärka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans läroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010). Intervjuerna visar att förskollärarna var medvetna om många olika identitetsområden där etisk identitet, könsidentitet och religion är återkommande i intervjuerna.

Syfte: Syftet är att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anställda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt även hur de upplever själva förmedlingen. Metod: Med hjälp av individuella intervjuer har vi fastställt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anställda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan användas för att påverka anställda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara väldigt stora och många aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade från organisationens Identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget så länge det finns någon aspekt hos organisationens identitet som gör intrång på någon aspekt av individens Identitet..