Sedan mitten av 1800-talet har man i amerikanska litteratursammanhang ? akademiska så väl som populärkulturella ? debatterat möjligheterna att skapa och att definiera ?The Great American Novel?; ett slags identitetsdanande roman och/eller allomfattande skildring av nationen USA. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk bakgrund till begreppets uppkomst och att analysera dess olika innebörder. Problem med begreppets definitionsmöjligheter diskuteras och olika definitionsalternativ förs fram. Frågan om huruvida det finns något värde i att (fortsätta) diskutera och försöka definiera ?The Great American Novel? tas upp..

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet..

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det växande mediala samhället är retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet är att försöka finna en djupare förståelse för hur man kan använda retorik i ett företag när man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jämföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frågat oss hur vårt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tänker förmedla den.

Sverige är ett mångkulturellt land och forskningsområdet kring hur det är att leva med två kulturer är viktig att belysa. Denna studies fokus riktas mot hur unga vuxna upplever kopplingen mellan den personliga och etniska identiteten. En kvalitativ undersökning genomfördes med 16 intervjuer. Respondenterna levde i den svenska samt en utomeuropeisk kultur. Resultatet visade att deltagarna upplever sig som en blandning av de två erfarna kulturerna och att den etniska identiteten upplevs som stark.

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv..

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie ?via Onlinespel. Genom realintervju och e ? postintervju har svar erhållits på frågor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, påverkan på individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ?bara ett spel?. Tio intervjuer gjordes i två separata grupper; realintervjun utfördes på en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e ? postintervjuer som besvarades av vuxna.

Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen.

Arbetet tar sin utgångspunkt i resan och blicken som faller på de förbipasserande landskapen, vari det undersöker landskapet som representation i samband med identitet och det cirkulära sammanhang där det fysiska landskapet faktiskt formas av vår bild av det. Frågeställningen om hur vi upplever förbipasserande landskap utforskas genom en teoribas och en självobserverande fallstudie bestående av film, bild och skrivna reflektioner från en resa i Sydeuropa från sommaren 2013. Med utgångspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga, kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska texter utforskas landskapet som representation, identitet och verkligheten så som vi uppfattar den. Susan Sontags essäverk On photography (1977) används som en röd tråd i arbetet och får representera tankarna kring representationens definition. I en ansats att luckra upp gränssnittet mellan ett konstnärligt och vetenskapligt förfarande är fallstudien en självstudie där jag i reflektionerna undersöker mig själv som studieobjekt och hur jag ser och har sett på de förbipasserande landskapen under resan, samt hur min upplevelse förhåller sig till den socialt konstruerade turisten.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.