Det finns idag många i Sverige som bär på mer än ett kulturellt och etniskt ursprung. Syftet med denna studie är att ta reda på hur unga med två olika etniska kulturer skapar sin identitet. För uppsatsen har fem kvinnor respektive fem män vars föräldrar kommer från olika kulturer intervjuats. Alla intervjupersonerna är uppvuxna i Sverige och har starka band till landet.De teoretiska utgångspunkterna består bland annat av erkännandeteorier, kulturanalyser samt identitetsstudier. Jag har för analysen använt mig av kvalitativa metoder såsom diskursanalys och textanalys.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja?s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja?s images reproduce or revolt against.

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är:- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?- Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling?- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk.

Denna uppsats undersöker hur identitet kan reproduceras genom Instagram. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken unga vuxna studenter som använder Instagram i sin vardag. Studien är deduktiv men grundar sig i en fenomenologisk ansatts, vilket innebär att det är respondenternas meningskapande som står i fokus. Analysen grundar sig i delar av Goffmans (2009) teori om intrycksstyrning, Swanns (1987) teori om identitetsförhandling och Giddens (2008) tankar om identiteten som ett reflexivt projekt.Respondenternas svar tyder på att publiken eller de som följer dem på Instagram har betydelse för hur de väljer att presentera sig själva i bild eller i filmklipp. Respondenterna väljer att ha privata konton som gör det möjligt för dem att styra vilka som får och inte får följa dem på Instagram.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ..

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet opereras bort och detta är en vanlig behandling vid bröstcancer. Att förlora ett bröst kan innebära stora förändringar i kvinnans kroppsbild och identitet. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever att identiteten och kroppsbilden påverkas efter mastektomi. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats.

 Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential.