En undersökning rörande tjejtidningars betydelse för unga tjejer gällande skönhetsideal, sex, mode, kändisfixering och identitet. Som metod använde vi oss av gruppintervjuer med unga tjejer i åldrarna 14 och 17 år..

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger.

I vårt arbete vill vi försöka ta reda på medvetenheten hos lärarna gällande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lärarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur ett antal lärare från Malmö och en kranskommun jobbar för att stärka elevernas kulturella identitet. När vi började resonera kring vårt arbete, kom vi fram till att vi båda hade funderingar kring huruvida våra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. Då väcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hänger ihop.

Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militära- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjänstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara måna om att visa på en distansering från jobbet när de var lediga, och att de då ?återgick? till sin civila identitet, för att sen växla tillbaka när de var tillbaka i tjänsten. Emellanåt verkade det dock vara svårt för soldaterna att skilja de två åt och fler tycktes ?trilla? tillbaka till sin militära identitet, även i den civila vardagen. Det observerades därför ingen större konflikt mellan den militära och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes välja en stabil identitet att använda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jämföras med de stereotypa ideal som allmänheten hade om dem och de valde därför att ta avstånd ifrån dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

Denna uppsats handlar om fem samer som idag är boende i Stockholmsområdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur informanterna gestaltar sin samiska identitet och vad det samiska betyder för dem. Olika symboler så som språk, kolten, renen och den samiska flaggan var viktiga för gestaltningen av den samiska identiteten, men dessa fungerade också som gräns-markörer mellan det samiska och det svenska. Även kopplingen till den samiska historien och förfäder var viktigt för den samiska grupptillhörigheten, och förtrycket deras förfäder varit med var än idag en viktig del av den samiska identiteten. .

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska händelser och begrepp som är det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie på Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. Enkäten fokuserar på frågeställningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram är bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.

The purpose with our essay was to examine which clients/patients get treatment for alcohol problems from either health care units or social service units. We also wanted to find out how staff in these units considers the importance of social background in the assessment of treatment. The questions we have focused are: How do the clients/patients get in contact with the units? How does staff in these units consider the importance of social background in the assessment of treatment? How is the social background like for the present clients/patients? To fulfil the purpose with our investigation and to get answers to our questions, we performed an explorative examination and applied a qualitative method in the form of a semi-structured interview with six persons. The investigation showed that clients/patients get in contact with the units by looking for treatment by themselves or by relatives and other organisations.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation.