The result of a short field work done in Maria Park, a place situated in the north of Helsingborg city. A comparative work, using the old S:a Maria and Maria Park. The same place, once a mental hospital, and now, at the time of the paper being written, it's a richer residential district. Is there anything left of the old mental hospital in the new community and the residents identities?.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur några internationellt adopterade förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet är att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet påverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhåller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet består av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män. Hälften av intervjupersonerna är medlemmar i en förening för adopterade.

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals..

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den homosexuella identiteten, och den homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren.Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet.Den gräns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kärleksrelationer.

This study deals with the Swedish public library in our changeable time. New technology, an altered media situation with a growing digitalization, globalization and a society focusing on the individual and the market have put the public library in a new, indistinct position. It is described as facing an identity crisis. The aim of this thesis is to, by interviewing a group of young people ages 15-16, find out what the public library is for this user group and what it ought to be according to them. How do they value the services provided by the public library? Are there services they miss? The thesis also aims at relating the opinions of the young people to earlier research.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan påverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där empirin består utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgå ifrån Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en känsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att språkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter är viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund är viktig för deras identitet. Hur integrerade de är påverkar både deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskänsla.

När den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper..

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Facebook har öppnat upp för ett helt nytt sätt att kommunicera, och de flesta har en åsikt om det, om de använder sig av Facebook eller inte. Olika personer använder Facebook på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur informanterna upplever att användandet av Facebook påverkar dem i deras vardag. För att uppnå syftet användes metoderna deltagande observation och kvalitativ intervju med sex Facebook - användare. Vid observationerna studeras vad informanterna faktiskt gör på Facebook, medan de i intervjuerna får möjlighet att berätta hur de själva påverkas av Facebook.

Denna uppsats undersöker hur det fotografiska självporträttet används av ungdomar i tonåren och vilken betydelse det har i skapandet av den egna identiteten. Undersökningen besvarar frågeställningarna: På vilket sätt använder tonåringar den fotografiska bilden som redskap i sitt identitetsskapande? Hur kan fotografiet fungera som hjälpmedel för konstruktionen av självbilden? På vilket sätt väljer man att presentera bilden av sig själv? Hur kan man använda det jag sökande fotografiet i ett didaktiskt sammanhang och vad bör man vara uppmärksam på som pedagog? Insamling av empiriskt material till undersökningen har skett genom inhämtning av visuellt bildmaterial från en community på internet, via kvalitativa intervjuer med en grupp informanter samt via en litteraturstudie. Parallellt med det skrivna arbetet har jag genomfört en undersökande gestaltning på communityn bilddagboken.se. I gestaltningen har jag fotograferat mig själv kontinuerligt samt publicerat bilderna för att inta en betraktad-position.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan..

Multietniska individer antas stå inför större utmaningar än monoetniska individer när de gäller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem män och fyra kvinnor i åldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de både kände att deras identitet har influerats av två olika kulturer samt att de uppstod situationer där de kände sig kluvna och osäkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde påverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig på olika sätt.