Syftet med denna uppsats är att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrån David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion på ett kognitivt plan.På senare år har det kommit allt fler filmer som utmanar åskådaren med ett experimentellt berättelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lämnar också extra rum för åskådarens egna tolkningar.Genom ett fokus på filmens protagonist och dennes öde så riktar uppsatsens näranalys in sig på filmens underliggande berättelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehåll.Näranalysen anknyter ständigt till Bordwells teorier som också visar sig vara väl användbara för en grundläggande linjär analys, men uppmärksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka på vikten av åskådarens medvetenhet om vem eller vilka det är som egentligen berättar en film. Här är Waking Life med sitt experimentella narrativa upplägg och känslan av ett högst personligt berättande ett passande exempel..

I uppsatsen undersöks den feministiska filmteorin utifrån ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de ståndpunkter som utgör teorin. Fokus är framför allt lagt på sättet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga närvaron. Diskussion förs angående de mest förekommande perspektiven inom filmteorin, såsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förståelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmärksammar både styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det är att använda sig av det feministiska synsättet för att öka jämställdheten inom filmbranschen, filmvärlden samt publiken..

We have in this study preformed a quantitative examination on how hooligans use film and new technologies to spread private videos on the Internet. With today´s technologies it is very easy for hooligans to publish their videos. In this study, we have choosen to do a questionnaire poll based on seven questions about what people think of hooliganviolence on online video sharing sites. We have also conducted an online interview with a former swedish hooligan. The people who participated in our study are all anonymous, and therefore we have no age or gender included in our study.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix från 1999.

This essay examines a small selection of Swedish newsreel and documentary short films, primarily travelogues, produced shortly before and after the second world war. The general aim is to expose differences in the representation of ?The Other? and the ?ethnic Swede? by applying a critical discourse analysis. The purpose is to illuminate how the material positions the latter as the norm and then contextualize this with xenophobic currents that had developed up until the middle of the twentieth century. Theoretical and methodological framework is drawn from the field of cultural studies as well as the nonfiction film.

Tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material på Internet som sker utan samtycke från upphovsrättsinnehavaren utgör i dagsläget en relativt stor och utbredd problematik, främst genom att Internet och teknikerna vilka tillämpas vid fildelning på senaste tiden har utvecklats och därmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som används vid fildelning, juridiska tillämpningsområden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rättsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rätten samt utreda huruvida denna reglering främst har haft en reparativ eller preventiv verkan på den illegala fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger främst på studier av den juridiska problematiken gällande identifiering av ansvarssubjekt samt bevisning och sanktioner, vilket i slutändan påvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrätten hittills främst har lett till ett preventivt resultat snarare än ett reparativt..

Monster fyller en väldigt viktig roll i dagens skräckfilm och skräckspel där en av deras största uppgifter är att vara skrämmande. Denna uppsats är en studie som fokuserar på hur man designar skrämmande monster inom spel och film. Vi har, med hjälp av teoretiska tolkningar, tagit reda på faktorer som kan påverka vad människor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrämmande på en kognitiv nivå. Exempel på sådana här faktorer är kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Syftet med studien var att undersöka självförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketränare och en kontrollgrupp. En webbenkät med manliga medlemmar på dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar på dessa forum som varken styrketränade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda åt gällande social fysisk ångest eller självförtroende.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mo?nster fo?r hur antagonister do?r i samtida amerikansk film med den klassiska bera?ttarstilen eller den s.k. postklassiska bera?ttarstilen (dvs. Hollywoodfilm).

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo åren, detta har medförtatt tjänster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. Samhälletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjänster otillgängliga.Syftet med arbetet är att identifiera DDoS-attacker från pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar även upp frågeställningar om likheter och skillnadermellan attackerna som används samt huruvida de skiljer sig från legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem när skydd eller liknande implementeras.För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö där attackerna kan ske på ett kontrollerat miljö,där pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet påvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnå enskalning med en faktor på 80 gånger. Det har även påvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

AbstractSyftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.                      För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.                       Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna.Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer. Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas..

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka huruvida lärares intention vid filmvisning överensstämmer med elevernas reception av samma film. Om dessa två faktorer inte överensstämde, ville vi även titta närmare på vad det var som styrde efterarbetet av filmvisningen: lärarens intention eller elevernas reception? Dessutom ville vi undersöka om det var någon skillnad på elevernas reception om läraren innan filmvisningen antingen berättade respektive inte berättade om filmen eller gav respektive inte gav anvisningar om vad de skulle titta på i filmen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervju med en lärare, observationer under filmen, enkäter i anslutning till filmen och observationer av lärarens eftersamtal med eleverna. Resultatet av vår studie visade att elevernas och lärarens reception av en och samma film divergerar men att det är lärarens intention som främst styr efterarbetet.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka känslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program får vid lyssning av musik som är för tänkt för film, men utan bild. Utifrån att endast lyssna på musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens så kallade ?koder? som styr våra sinnen mot en speciell riktning och på vilka sätt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett händelseförlopp i form av en filmsynopsis.