Bakgrund och problem: Att hållbarhetsrapporternas trovärdighet påverkar intressenternasförtroende är särskilt aktuellt för företag i finansbranschen. För att hjälpa företag att uppnå störretrovärdighet i hållbarhetsredovisningar lägger GRI:s fjärde generation av riktlinjerna en stor viktpå väsentlighet i rapporternas innehåll. Det som antas möjliggöra vassare hållbarhetsrapporterenligt GRI:s G4-version är en stegvis beskrivning av hur väsentlighetsanalys ska göras. GRI:s nyaoch föregående versioner skiljer sig dock inte åt när det gäller vilka faser väsentlighetsanalysenska bestå av. Trots det finns det några svenska finansföretag som redan har försökt uppfylla G4:sstörre krav på väsentlighet eller visar en förståelse för vad övergången från redovisningen enligtGRI:s tredje generation till G4 innebär för finansföretagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur GRI:s fjärde generation av riktlinjernapåverkar hållbarhetsredovisningar hos svenska finansföretag.Metod: Den kvalitativa studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer medpersoner som på något sätt är relaterade till hållbarhetsredovisning inom sju olika svenskafinansföretag.

Har rättsläget avseende fullmakter förändrats i och med HDs avgöranden i NJA 2013 s 659 och NJA 2014 s 684? Om ja, har HD, genom dessa avgöranden, inskränkt tredje mans skydd?I nämnda avgöranden från HD, har två huvudtyper av fullmakt uppmärksammats av justitierådet Stefan Lindskog. Mot bakgrund av dessa avgöranden är syftet med denna uppsats att identifiera och analysera de omständigheter vilka, utifrån tredje mans uppfattning och huvudmannens vilja, kan ligga till grund för en fullmakt. Utifrån de två uppmärksammade huvudtyperna är syftet dessutom att undersöka vilken betydelse tredje mans uppfattning av omständigheterna har fått i ifrågavarande rättsfall. Den läsekrets vi vänder oss till är juridikstuderande samt praktiskt yrkesverksamma jurister..

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kännetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen är gömd i allt runt omkring oss. Allt från förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lägenheten speglar i någon utsträckning de idéer som det svenska samhället är uppbyggt kring. Denna speciella stämning som är typisk svensk går även igenom i hur man som konsument ser på en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den är svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tänker kring svenska ting.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

ResuméSkiljeklausulen utgör grunden för skiljemännens behörighet att avgöra en tvist. Det ligger därmed nära till hands att anta att endast den som har ingått avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillämpliga även i förhållande till den som på annat sätt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rätt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rättsverkan skall bedömas i situationer där såväl signatärer som ickesignatärer är involverade. Uppsatsens syfte är således att försöka identifiera vilka omständigheter som kan legitimera bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera.

Uppsatsens syfte är att identifiera väsentliga påverkansfaktorer på svenskt entreprenörskap. Uppsatsens uppkomst beror på nutidens fokusering på entreprenörskap och företagande. Det genomförs många lagändringar med olika politiska krafter i bakgrunden. En viktig påverkansfaktor har varit EU. Mycket fokus ligger på företaget men färre debatter handlar om individen.

Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om.

Smartphones används allt mer i arbetslivet. De här har bland annat resulterat i att gränsen mellan arbetsliv och vardagsliv sakta börjat suddas ut. Användningen kan leda till att användare upplever stress, alternativt får en ökad känsla av kontroll. Vi har undersökt vad som påverkar användarens upplevelse av stress respektive kontroll. Utifrån en litteraturstudie kunde vi identifiera tolv olika nyckelpunkter som kan summera användares stress och kontrollpåverkan från smartphones.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Av Schmidts & Hunters (1998) meta-analys framgår att det efter 85 år fortfarande saknas tillfredsställande verktyg för att förutspå framtida beteende. Hur Maruyamas (1980) teori om mindscapes skulle kunna bidra med säkrare prediceringar, utforskas i relation till McCraes & Costas (1985) big five, Gardners (1983) multipla intelligenser och Schutz (1958) FIRO-modell. Mindscapeteorins validitet undersöktes genom att lägga grunden för ett kvantitativt test att identifiera mindscapetyper med, vilket i förlängningen skulle kunna användas i kombination med befintliga prediceringsverktyg. Sjuttiosju personer deltog i undersökningen som resulterade i fyra faktorer, i enlighet med Maruyamas fyra mindscapetyper. Testets prediceringsförmåga undersöktes med ett kvalitativt uppföljningstest och fanns vara underkänd, men innan definitiva slutsatser kan dras krävs ytterligare studier..

Information är en viktig tillgång för organisationer och därför är också informationssäkerhet viktigt för företag som vill skydda sin information. Företag inför informationssäkerhetspolicys som är en syn på hur företagets ledning vill att informationssäkerheten ska skötas. Det är ett problem att anställda väljer att inte följa vissa delar eller hela säkerhetspolicyn av olika anledningar. Detta arbete utför en fallstudie på ett företag för att se hur anställda efterlever den säkerhetspolicy som finns. Strategin för undersökningen är generell och den visar hur företag kan gå tillväga för att identifiera brister i efterlevnaden av säkerhetspolicyn.

Olyckor är ofta resultatet av en mängd processer där teknik, människor och organisatoriska förhållanden samverkat på ett sådant sätt att följden blivit en negativ händelseutveckling. Teorier gör gällande att en haveriutredares mentala föreställningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sådant förlopp kan analyseras och förstås. En teori hävdar att säkerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bättre kunna förstå utvecklingen av vissa händelseförlopp.Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud främst inom domänerna flyg, sjöfart, spårbunden trafik samt militär verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domäner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna är att förbättra säkerheten genom att undersöka vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förebygga att liknande händelser inträffar igen.