Sökresultat:
4503 Uppsatser om Identifiera slöserier - Sida 48 av 301
HÀstar som handelsobjekt : FrÄgan om den höga process-frekvensen i hÀstmÄl Àr förankrad i utformningen av felbegreppet i KöpL och KköpL, samt om denna utformning Àr lÀmpad för att identifiera fel i hÀst?
HÀstar Àr ett speciellt handelsobjekt som konstant förÀndras pÄ in- och utsidan av olika anledningar, vilket kan föranleda komplikationer mellan avtalsparter. De kan inneha fel i sin anatomi som inte direkt inverkar pÄ hÀstens funktionsduglighet, men ocksÄ Ädra sig beteendestörningar samt röntgenförÀndringar som Àr svÄra att kartlÀgga bakÄt i tiden. SÄdana ?fel i hÀst? inverkar pÄ riskens övergÄng och lÀmpligheten kring felbestÀmmelserna i KöpL och KköpL för att identifiera ?fel i vara?. Det blir som mest komplicerat nÀr tvisterna omfattas av KköpL eftersom fel som uppenbarar sig inom de första sex mÄnaderna ska anses ha förelegat vid köpets ingÄende.
"Ja nu hittar hon sin drömprins och de levde lyckliga i alla sina dagar" : En kvalitativ studie av hur förvÀntningar, sammanhang och erfarenheter styr den skönlitterÀra lÀsningen.
Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.
Elevers mÄl i ett matematikklassrum
Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden.
Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl.
UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl.
Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner.
Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..
Kulturarv som en turistisk resurs : En studie av Astrid Lindgrens vÀrld
NÀr jag fick klartecken att lÀsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera pÄ ett Àmne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de anvÀnds kommersiellt och började fundera pÄ vilka kulturarv som finns i nÀromrÄdet som jag skulle vilja undersöka nÀrmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar pÄ mitt sommarjobb nere pÄ Astrid Lindgrens vÀrld i Vimmerby och nÀr jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skÀmtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började dÄ fundera pÄ hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hÄrt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstÄtt att det ligger mycket arbete och mÄnga förkastade idéer bakom parkens utseende.
Utgifter av immateriell karaktÀr i smÄ svenska
innovationstunga företag
Syftet med denna uppsats har varit att identifiera och beskriva hur smÄ svenska innovationstunga företag hanterar utgifter av immateriell karaktÀr i Ärsredovisningen. Delsyftet var att jÀmföra BokföringsnÀmndens och RedovisningsrÄdets rekommendationer mot varandra och se om de Àr till hjÀlp för företagen. Undersökningen visar att de flesta kostnadsför sina utgifter löpande under Äret och det Àr först vid bokslutet som en eventuell aktivering av utgiften diskuteras. Det har ocksÄ visat sig att mÄnga företag har bristande kunskaper dÄ det gÀller hanteringen av utgifter med immateriell karaktÀr. DÄ det gÀller vÄrt delsyfte visar det sig att utifrÄn de smÄ företagens perspektiv Àr det inte nÄgra större skillnader i rekommendationerna förutom att redovisningsrÄdets rekommendation (RR15) krÀver mycket mer tillÀggsupplysningar..
?Lilla fruntimret rymde hemifrÄn?- En studie om kvinnors identitet i mansdominerade organisationer
En fallstudie gjord med tvÄ mansdominerade organisationer dÀr kvinnors identifiering pÄ dessa undersökd. Resultatet pÄvisar att kvinnor mycket vÀl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor Àn mÀn, för att kÀnna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojÀmnt förhÄllande mellan kvinnor och mÀn i organisationerna vertikalt. MÀnnen klÀttrar uppÄt medan kvinnorna stannar lÀngre ner. Detta beror inte till största delen pÄ organisationerna, utan pÄ samhÀllets sociala normer och vÀrderingar om kvinnligt och manligt..
Handlingsplaner - en plan med handlingar. En diskursanalys
Syfte: Det övergripande syftet Àr att identifiera de diskurser som framtrÀder i handlingsplaner för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr vidare att analysera de diskurser som skapas dÄ pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter Àr anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt dÄ diskursanalys grundas pÄ en konstruktionistisk syn pÄ de sprÄk(tal)handlingar som framtrÀder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar pÄ tvÄ övergripande diskurser och de Àr svÄrighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen dÀr olika handlingar erbjuds barnet.
SprÄkstörning och lÀsförmÄga : En studie i hur lÀsförmÄgan utvecklas hos barn och ungdomar med sprÄkstörnig. SvÄrigheter och möjligheter.
Studiens syfte har varit att studera hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskollÀraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn observationer, dÀr Àven intervjuer har anvÀnts som ett komplement för att identifiera förskollÀrarnas edagogiska samtal med barn. FörskollÀrarna i studien har ett medvetet örhÄllningssÀtt gentemot barnen dÀr de aktivt lyssnar och Àr engagerade i det arnen har att sÀga och dÀr de strÀvar efter ett givande samtal med barnen. För att pÄ ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhÄllningssÀtt hos örskollÀraren dÀr de har förmÄgan att balansera sitt sÀtt att bemöta barnen utifrÄn en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..
Bli mer för fler : Hur ett varumÀrke kan utvidgas utan att förlora sin image
Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i VÀxjö, Marknadsföring, 2FE07E, VT2010Författare: Jenny Andersson, Emma Johansson, Therése MalmqvistHandledare: Sarah PhilipsonFöretagets kontaktperson: Christer OlssonTitel: Mer för fler ? Hur ett varumÀrke kan utvidgas utan att förlora sin imageBakgrund: Under senare Är har varumÀrkesutvidgning blivit en vanlig strategi för att lansera nya produkter och nÄ nya mÄlgrupper. Norrgavel Àr ett svenskt möbelföretag som stÄr inför utmaningen att göra just detta för att kunna bli mer för fler. Trots att de vill nÄ en ny mÄlgrupp Àr de mÄna om att de kÀrnvÀrden som varumÀrket bygger pÄ inte ska frÄngÄs och att kundernas uppfattning om varumÀrket, dess corporate image, inte ska förloras.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera hur ett varumÀrke med en tydlig corporate identity kan utvidgas utan att förlora sin image. AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr avgrÀnsad till varumÀrken med en tydlig corporate identity.
Ekonomistyrning i fastighetsbranschen - Kommunalt Vs. Privat
Vi vill först och frÀmst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gÀller deras ekonomistyrning dÄ ÀgarförhÄllanden Àr olika. UtifrÄn detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som stÀlls pÄ företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vÄr slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker Àr relevanta dÄ vi jÀmför bolagen. JÀmförelsens mest betydande omrÄden handlar t.ex. ÀgarförhÄllanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestÄnd, miljö, belöningssystem samt budgetfrÄgor.
Medling som social fostran. Diskursanalys av en konflikthanteringsmodell i skolan
Syfte och frÄgestÀllningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. FrÄgestÀllningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken vÀrdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell pÄ? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssÀtt med Laclau & Mouffes analysverktyg.
Personers upplevelser av sÄrbarhet efter insjuknande i hjÀrtinfarkt: En litteraturstudie
HjÀrtinfarkt Àr en vanlig och allvarlig sjukdom. Personer som drabbats av hjÀrtinfarkt kan uppleveva sÄrbarhet. Syftet med litteraturstudien var att genom ett inifrÄnperspektiv beskriva hur personer upplever sÄrbarhet efter insjuknande i hjÀrtinfarkt. Litteratursökningen resulterade i fjorton artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att drabbas av övermÀktiga kÀnslor, att kÀnna förlust av sin sjÀlvstÀndighet och vara beroende av andra samt att inte kunna lita pÄ sin kropp. Genom att identifiera sÄrbarhet kan upplevelsen av sÄrbarhet vÀndas till nÄgonting positivt.
Preventiva trycksÄrsÄtgÀrder. En litteraturstudie
TrycksÄr kan förekomma pÄ alla typer av vÄrdavdelningar och tar lÄng tid att lÀka samt Àr en stor kostnad för samhÀllet.
Syftet med litteraturstudien var att undersöka ÄtgÀrder för trycksÄrsprevention.
Metoden Àr baserad pÄ en modifierad version av Forsberg & Wengströms modell för en systematisk litteraturstudie. Sökning i databaser PubMed och CINAHL utfördes och resultatet i litteraturstudien grundades pÄ nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Författarna kunde identifiera olika preventionsÄtgÀrder dÀr framför allt evidensbaserade bedömningsinstrument som Modifierad Nortonskala och MNA-SF Àr viktiga att anvÀnda i trycksÄrsprevention, men Àven temperaturmÀtning, ?Continental anal plug? (CAP), god nutrition, aktivitet samt tryckreducerande underlag som fÄrskinn..
Kritiska faktorer inom lojalitetsprogram
FrÄgestÀllning: Vilka Àr de mest kritiska faktorer som pÄverkar lojalitetsprogrammets utfall, ur bÄde kund- och företagsperspektivet? Syfte: Syftet Àr att beskriva fenomenet lojalitetsprogram samt att identifiera och analysera kritiska faktorer som pÄverkar utfallet av ett sÄdant. Metod: Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram kring problematiken. Vi har anvÀnt oss av teorier om lojalitet, relationsmarknadsföring, sjÀlvkoncept och konsumtionsbeteende. För att kunna identifiera kritiska faktorer inom lojalitetsprogram valde vi att samla in andrahansempiri i form av undersökningar, expertuttalanden och praktiska erfarenheter frÄn personer som dagligen arbetar med lojalitetsprogram.
Det pedagogiska samtalet : - en studie av förskollÀrares samtal med barn
Studiens syfte har varit att studera hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskollÀraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgÄngspunkt ifrÄn observationer, dÀr Àven intervjuer har anvÀnts som ett komplement för att identifiera förskollÀrarnas edagogiska samtal med barn. FörskollÀrarna i studien har ett medvetet örhÄllningssÀtt gentemot barnen dÀr de aktivt lyssnar och Àr engagerade i det arnen har att sÀga och dÀr de strÀvar efter ett givande samtal med barnen. För att pÄ ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhÄllningssÀtt hos örskollÀraren dÀr de har förmÄgan att balansera sitt sÀtt att bemöta barnen utifrÄn en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..